SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARRANGERA ar1aŋʃe4ra, stundom -anʃ-, äfv. -e3ra2 (àrrangschéra Almqvist, aranngschèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; ARRANGÖR (se d. o.); jfr ARRANGEMANG.
Etymologi
[af t. arrangieren, fr. arranger, af à (lat. ad) o. ranger (se RANGERA); jfr prov. arrengar]
1) behörigen l. efter en viss plan ordna; anordna (se d. o. 1). — särsk.
a) med hänsyn till intrycket för ögat l. ngt visst (tillfälligt) ändamål ställa l. bringa i ordning; i sht i fråga om ett grupperande af flere föremål l. delarna af ett föremål. (De indiska danserskorna) äro .. prydde med ädla stenar .., dem de med konst veta at arrangera. SP 1780, s. 327. Borden arrangerades för spisningen. Zedritz Turk. mus. 140 (1835). Fönstergardinerna bibehöllo fortfarande en behaglig skymning i den med ett pittoreskt koketteri arrangerade helgedomen. Sturzen-Becker i Bazaren 1841, s. 66 (S. arb. 2: 26 (1861: anordnade)). (Utställare vid världsutställningar) göra väl, om de på något sätt kunna arrangera sina föremål så, att dessa åtminstone gruppvis återfinnas inom den klass, de skola tillhöra. J. O. Andersson i Tekn. tidn. 1871, s. 162. — (numera föga br.) i fråga om vetenskapligt l. systematiskt ordnande l. om iordningställande af ett industriellt etablissemang o. d. (Kopparstickssamlingen i Mannheim) är arrangerad efter Scholarne (dvs. skolorna). Björnståhl Resa 4: 113 (1774). Ett väl arrangeradt Stentryckeri. DA 1824, nr 9, s. 5.
b) gm konst l. särsk. anstalter åstadkomma l. åvägabringa (ngt) l. lägga (ngt) till rätta. Dra ner håret i pannan för att arrangera lugg. Lundquist Smink 37 (1887). estet. särsk. i p. pf. med bibegrepp af förkonstling o. ss. motsats till det naturliga o. enkla: gjord (jfr 3 a); jfr ARRANGEMANG 1 a. (Ehrenstrahls porträtt af Karl XI o. Ulrika Eleonora d. ä. äro) båda uppfattade något ”arrangeradt”. K. Warburg i GHT 1897, nr 111 A, s. 2.
c) ställa, inrätta (resor, studier o. d.). Huru mina resor under sommaren komma att arrangeras, kan jag ej på förhand bestämma. Castrén Resor 2: 202 (1846).
d) [jfr fr. s'arranger dans un fauteuil pour dormir] refl.: inrätta sig, ställa i ordning åt sig, ställa det för sig. De få dagar jag här tillbragt (hafva) åtgått att någorlunda arrangera mig i min nya bostad. Tegnér 6: 38 (1826). Det närvarande är ju det enda vi ega — vi böra derför arrangera oss för att göra detsamma så roligt och drägligt som möjligt. P. Wickenberg (1844) i SDS 1901, nr 174, s. 2.
e) utan obj. i förb. arrangera åt (l. för) sig = d. En skara journalister sökte på lämpligaste sätt arrangera åt sig i de få mellanrummen. SD(L) 1900, nr 326, s. 2.
2) [jfr fr. arranger une symphonie pour le piano] tonk. inrätta l. omlägga l. sätta l. aptera (ett musikstycke o. d.) för ett annat (l. andra) instrument o. d. än det (l. dem) för hvilket (l. hvilka) detsamma urspr. blifvit skrifvet. Arrangera en symfoni för militärorkester. Fredmans Sånger .., hvartil Melodierne .. äro arrangerade för Claver. SP 1792, nr 88, s. 3. En för fullstämmig Orchestre componerad och .. för Clavèr arangerad marche. Vogler Clav.-sch. 49 (1798). Norman Mus. upps. 26 (1880). Finska Rytteriets marsch, arrangerad för sångkör. (1894; titel). — i utvidgad anv. med anspelning på det förh., att dylika omläggningar ofta äro förenade med ett lämpande efter arrangörens smak. Melodierna bifogas .. ofta sådana som folket begagnat dem, ehuru de .., särskildt i äldre utgifningar, torde vara mer eller mindre ”arrangerade”. E. Wrangel i Nord. tidskr. 1895, s. 240; jfr 1 b slutet.
3) [jfr fr. arranger un bal] göra nödiga förberedelser till l. träffa anstalter för (ngt); föranstalta, sätta i gång, ombestyra, tillställa, anordna (se d. o. 2). Arrangera en basar, ett slädparti, ett sällskapsspektakel, ett spelparti. Tegnér 5: 142 (1818). För att .. vedergälla detta vänliga mottagande, arrangerade officerskåren en .. bal. H. Lilljebjörn 1: 83 (1865). Wijkander Onkel Sam 14 (1875). — särsk.
a) i p. pf.: på förhand o. med beräkning uppgjord l. tillställd l. satt i scen (jfr 1 b). Det där sammanträffandet var nog arrangeradt. Ni ser tydligt, att hela saken var arrangerad. Nyblom Hum. 139 (1874, 1883). (Ryske utrikesministern) Lobanovs omsorgsfullt arrangerade närvaro vid (den franska trupp-)revyn. GHT 1895, nr 225, s. 2.
b) [jfr STÄLLA OM, STYRA OM samt ANORDNA 2 slutet] (föga br.) med prep. om: styra om (anskaffandet af) ngt. Arrangera om ett par hästar åt mig för i morgon! Almqvist (1842). — jfr förb. ARRANGERA OM 2.
4) [jfr fr. arranger un différend] uppgöra, bilägga; ordna, rangera, ställa till rätta. Saken låter nog arrangera sig. Allt är arrangeradt och all ombrage (dvs. misstroende) upphörd. Rosenstein 3: 393 (1789). Om Gälden ej nu arrangeras och dess förökande förekommes, kunde vådeliga följder i en framtid vara att befara. L. A. Mannerheim i Ad. prot. 1789, s. 709. Almqvist Am. II. 1: 64 (1840). Bäst är, att .. / få tvisten uti godo arrangerad. Sturzen-Becker S. arb. 3: 52 (1861). — refl. Att ”arrangera sig med sina kreditorer”, är att träffa öfverenskommelse med dem angående betalningen af deras tillgodohafvande. Nisbeth Handelslex. 50 (1870).
Särskild förbindelse:
ARRANGERA OM1010 4. särsk.
1) till 1: ordna om, rangera om. Arrangera om möblerna i ett rum.
2) (föga br.) till 3 (jfr särsk. 3 b): ställa om, styra om.
Spoiler title
Spoiler content