SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1902  
ASFODILL as1fωdil4 l. -fo- l. -få-, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(asfodill (-pho-) Stiernman Com. 4: 1129 (1688; i ssg), Melin Gr. lex. (1845, under ἀσφοδέλινος), Öhrlander o. Leffler (1852). asfodil- (i ssg) Lind (1749, under gold-wurtz). asfwodil(l)- (i ssg) Rudbeck Hort. bot. 12, 14 (1685). asfodel (as(z)pho-) Rudbeck Hort. bot. 66 (1685; i ssg), Gumælius Passow (1841, under ἀσφοδελώδης; i ssg), Meurman (1846))
Etymologi
[jfr t. asphodil(l), eng. asphodel, ä. äfv. asphodill, fr. asphodèle, af lat. asphodilus o. asphodelus, af gr. ἀσφόδελος, af obekant ursprung; formen på -ill torde utgå från ett senlat. *asphodillus, med -illus för -ilus på grund af anslutning till dimin. på -illus; jfr Murray; jfr AFODILL]
(numera föga br.) = AFODILL 1. Asphodille .. asfodill, ört med morotlika rötter, hvaraf bröd göres. Wikforss (1804). Melin Gr. lex. (1845, under ἀσφοδέλινος). Öhrlander o. Leffler (1852).
Anm. Numera användes ordet vanl. i sin lat. l. gr. form; jfr: Asphodelus-ängar. N. G. W. Lagerstedt i NF 1: 1210 (1876). Asfodelosmattor. Kruhs Thomé 2: 600 (1882).
Ssgr: ASFODILL-ARTAD103~20, p. adj. Gumælius Passow (1841, under ἀσφοδελώδης).
-LILJA. (†) om det till liljeväxterna hörande släktet Hemerocallis Lin. Rudbeck Hort. bot. 66 (1685).
-ROT~2. om de förr i medicinen använda rotknölarna af vissa arter af släktet Asphodelus; äfv. om själfva växterna; jfr GUL-ROT, GULD-ROT. Asphodelus fœmina .. Guul heller blek Asfwodilroot heller guul root. Rudbeck Hort. bot. 14 (1685). Stiernman Com. 4: 1129 (1688; i apotekartaxa). Gold-Wurtz .. asfodil-rot, guld-rot. Lind (1749). Öhrlander o. Leffler (1852).
Spoiler title
Spoiler content