[jfr sv. dial. askurera, askerera (Nilén Allmogem. i Sörb.(1879)), oskerera (Billing i Landsm. X. 2: 210(1890)); efter t. assekurieren, af (mlat. o.) nylat. assecurare, göra säker (se ASSURERA), som sannol. är latinisering af it. assicurare, span. asegurar, port. assegurár; jfr ä. eng. assecure]
1) (†) göra säker. Är Fienden på sådant sätt intet Assecurerat att han lär finna din Klinga. Porath Pal. svec. 1: K 1 b(1693). — särsk.
a) gm uttalande gifva trygghet för, försäkra (ngn ngt), garantera (ngn att ..). Att Hans Kong: Mt. nådigst wille dehres Ståndz Personer assecurere och försäkre, att hwadh de till assistens nu .. offerere, icke i framtiden skall reknes dem .. till någett præiudicio (dvs. förfång). RARP 1: 36(1627).
b) ställa säkerhet (för ngt) l. sätta i säkerhet; lämna (ngn) l. förskaffa (sig) säkerhet l. garanti l. borgen; i sht i fråga om penningaffärer. A. Oxenstierna Skr. 1: 79(1613). Förmyndare, som .. alt effterlefft Arff .. förwandla vthi reeda Penningar .. och i sådant fall assecurera och försäkra dhem vnder Rådzens Jnsegel. Privil. f. Landskrona 1663, mom. XXXVI.
2) (numera knappast br.) assurera. Tryckte Policer eller försäkrings-skrifter .. til .. fartygs och gods assecurerande. Privil. f. Assecurance-Comp. 4 Juli 1739, s. 3.Sahlstedt(1769). Skepp och last, hvilka .. äro assecurerade för uppbringningar. Gosselman S. o. N. Am. 2: 39 (1833). Smedman Kont. 7: 7(1874).
