publicerad: 1903
ASSOCIERA as1ωsie4ra l. as1o- l. as1å- l. 01—, äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, ASSOCIATION (se d. o.).
Etymologi
[jfr t. associieren, fr. associer, äfvensom eng. associate, af lat. associare, af ad, till, o. sociare, göra (ngn) till medlem i (ngt) l. till (ngns) bundsförvant l. medhjälpare, af socius, adj. o. sbst., förbunden, kamrat (jfr SOCIAL, SOCIETET); jfr äfv. DISSOCIERA]
1) med personligt obj.
a) refl.: sluta sig samman (med ngn) i förening, sällskap osv.; om flere personer ofta abs.: sluta sig samman (med hvarandra); slå sig tillsamman. RARP V. 2: 226 (1655). (Vanligen) associerade sig (vid socknegång) två (djäknar) för sällskaps skull. Ödmann Hågk. 66 (1801). För resan till Ystad, som skedde med skjutshästar .. associerade vi oss till minskning af kostnaden med en magister. De Geer Minnen 1: 44 (1892). — särsk. (†) med indirekt obj. (Handeln på Söderhafsländerna) skal .. drifwas medh een föreenat macht af Wårt Land och Rijkers Inwånare, såsom och af andra som sigh them skole willia associera och tilsälla. Stiernman Com. 1: 933 (1626).
b) (mindre br.) göra (ngn) till medarbetare, intaga l. upptaga (i förening osv.); adjungera. Med villkor at Bonde-Ståndet blifver associeradt i Banquens administration. Ad. prot. 1800, s. 199. Medarbetare, som lönar mödan att associera. Tegnér 6: 146 (1830). (Marcus Spring) har .. i sin handelsrörelse associerat ett par af sina kontorsherrar. Bremer N. verld. 1: 82 (1853). jfr: Jag skulle sakna allt intresse för mig sjelf, om jag icke trodde mig innerligt associerad med mensklighetens intressen i det största som i det minsta af mitt lif. Därs. 95. — särsk.
α) (†) med refl. pron. ss. indirekt obj. (jfr a slutet): adjungera (ngn) med sig. RARP 8: 115 (1660). De tvänne (personer), som han (dvs. stiftaren af bolaget) associera lärer sig, at vara honom til hielp uti Directionen. Priv. f. Hindrich König & Compagnie 14 Juni 1731, § 15.
β) (†) göra (ngn) meddelaktig (med ngn); förena (ngn med ngn). Han håller före rådeligit at assosiera Arf-Printzen med Drotningen i regeringen. 2 RARP I. 1: 26 (1719).
c) i p. pf. användt substantiviskt.
α) (numera mindre br.) motsv. a: bolagsman, delegare, intressent; jfr ASSOCIÉ a. Vexelcontoirets associerade. Höpken 2: 656 (1765). Någre Associerade (hafva) upbygt .. et stort .. Hus ..: deruti är en Salle de Musique, uti hvilken man håller Concerter. Björnståhl Resa 2: 150 (1773). Geijer II. 5: 200 (1838). — jfr MED-ASSOCIERAD.
β) motsv. b.
α') (i sht förr) i fråga om affär o. d.: kompanjon. Therefter uplästes Grosmans ock thess Assosierades Memorial. 2 RARP 4: 253 (1726).
β') i fråga om samfund för vetenskap l. konst o. d.: biträdande person l. adjungerad ledamot; jfr ASSOCIÉ b samt AGRÉ. SFS 1856, nr 73, s. 3. Äfven kan (musikaliska) Akademien, under namn af associerade, invälja femtio inom riket boende skickligare musikidkare. SFS 1863, nr 54, s. 3. Lundin N. Sthm 301 (1888). — (föga br.) i utvidgad anv. (Esseiska) secten .. förenade (med sig) en mängd associerade personer, som af kärlek till vishet sökte hennes gemenskap .. Sådana associerade synas icke allenast Josephus, utan sjelfva Philo hafva varit. Agardh Teol. skr. 1: 22 (1842, 1855).
2) med sakligt obj.
a) om person (l. själsförmögenhet; se β).
α) (föga br., i sht nat.-ekon.) förena sig om (ngt), sluta sig samman om (ngt), göra (ngt till) gemensam (egendom osv.); sammanslå, gemensamt bedrifva. Om jordens produktivitet är hög, äro producenterna obenägna att associera sitt arbete. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 393 (1893).
β) i sht filos. med afs. på föreställningar: förbinda, förknippa; i sht med prep. med (jfr b α). Stoikerna .. hafva .. ej känt sig uppfordrade att närmare undersöka den associerande och reproducerande verksamhetens begrepp. Eggertz Förnim. assoc. 65 (1877). Flädermus associera vi nu med fläder, men ordet är lånadt från medelhögtyskan, där det sammanhänger med verbet vledern fladdra. Noreen Spr. stud. 41 (1895).
b) om sak.
α) i sht filos. om föreställning: gm association (se d. o. 2) förbinda (med sig); framkalla association. Höijer S. skr. 1: 110 (1797). Lätthet att erinra sig beror på, att förnimmelser finnas närvarande, som associera den sökta. Ribbing Anthrop. 28 (1861, 1879). Plato fann, att likartade förnimmelser associera hvarandra. Eggertz Förnim. assoc. 45 (1877). Den associerande likheten kan vara större eller mindre. Rein Lärob. i psyk. 41 (1898). — refl., med prep. med: förbinda sig med, anknyta sig till. De lagar .., hvarefter föreställningar associera sig med hvarandra. Höijer S. skr. 1: 101 (1797). Folkslaget tunguser har fått ett troligen oförtjänt rykte för melankoli och nykterhet, emedan namnet råkar associera sig med tung och tungsint. Noreen Spr. stud. 43 (1895). En individualföreställning har många delföreställningar och kan associera sig med hvarje föreställning, som genom likhet eller beröring anknyter sig till någondera af dessa delföreställningar. Larsson Psyk. 19 (1896). Cederschiöld Skriftspr. 339 (1897).
β) kem. (föga br.) om ämnen; refl. i förb. med prep. med: förena sig med, ingå förening med. Vicktrills-syran .. associerar sig med jernet. Wallerius Hydrol. 44 (1748).
Spoiler title
Spoiler content