SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
ATROFISK atrå4fisk, adj.
Etymologi
[jfr t. atrophisch, eng. atrophic, fr. atrophique, äfvensom nylat. atrophus, gr. ἄτροφος (se ATROFI); jfr äfv. TROFISK]
fysiol. adj. till ATROFI. P. J. Bergius i VetAH 33: 59 (1772). A. Key i NF 1: 1291 (1876). I det atrofiska stadiet (af tarmkatarr). Hallin Hels. 2: 572 (1885). Hjernan .. begynner .. hårdna och blifva atrofisk (på ålderdomen). Rein Psyk. II. 1: 214 (1891).
Spoiler title
Spoiler content