publicerad: 1903
AUDITORIUM a͡u1ditω3rium2 l. 10400, äfv. a͡ω1-, stundom (utan diftongisering) a1ɯ- l. a1u- l. a1ɯ- l. a1u- l. aɯ1- l. aɯ1- (audito´rium Weste, - - - to´ - - Dalin), n.; best. -iet (AB 1890, nr 20, s. 3, Rydberg Vap. 173, 376 (1891)), äfv. (i sht förr) i bestämd anv. utan slutart. (Kyrkol. 25: 1 (1686), Gymn. o. scholæ ordn. 1724, s. 23, Fries Bot. utfl. 1: 36 (1843), De Geer Minnen 1: 15 (1892), SD 1894, nr 151, s. 5); pl. -ier.
Etymologi
[jfr t. auditorium, eng. auditorium, auditory, fr. auditoire; af lat. auditorium, rättsförhör, hörsal, domsal, åhörarsamling, till audire, höra (jfr föreg.)]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] för hållandet af föreläsningar o. d. afsedd sal, föreläsningssal, hörsal, lärosal, särsk. om dylik sal vid universitet; förr äfv. om (vanligt) lärorum vid gymnasium. Aff Communitetz Salen (vid universitetet i Uppsala) skal bliffwa itt Auditorium. Thyselius Handl. lärov. 2: 52 (i handl. fr. 1637). Ther efter, träder Prästerskapet (vid prästmötet) med sin Biskop uti Auditorium, eller thet rum som ther til utsedt är. Kyrkol. 25: 1 (1686). Gymn. o. scholæ ordn. 1724, s. 23. Samtelige Professorerne begåfvo sig .. til sina Auditorier. GT 1788, nr 16, s. 1. Gymnasium (i Växiö) hade ett stort och ett litet Auditorium. Ödmann Hågk. 56 (1801). Den nyare Botaniska trädgården (i Uppsala) med Linnés utmärkt vackra auditorium .. ligger nedanför slottets terrasser. Ill. Sv. 1: 165 (1866, 1882). Föreläsningssalarne eller auditorierna (vid Uppsala universitet) hade sedan gammalt latinska namn: ”auditorium physicum”, ”auditorium philosophicum” o. s. v. Wennerberg 2: 227 (1882). — om på särskildt sätt inrättad undervisningssal vid modern skola. Det fysiska auditoriet. Hernlund Vid invign. af Nya El.-skolans lärohus 107 (1899).
2) (förr) afdelning af gymnasium; jfr RING. Ett mycket frequenteradt Gymnasium skall fördelas på Tre Auditorier. Försl. t. skolordn. 1817, s. XX. Under hopp om den löneförbättring, som kungen föreslagit och ständerna beviljat, ha mina lectorer åtagit sig att läsa på 3 auditorier. Tegnér Bref t. Wing. 13 (1830). Den, som satt på nedre bänken i nedersta auditorium, fick aldrig visa sig på gatan utan att bära (gymnasist-)kappan på båda axlarna, hvaremot man på öfre bänken kunde låta henne falla ned från ena axeln; och då man tillhörde de högre auditorierna, kunde den bäras .. huru som helst. De Geer Minnen 1: 15 (1892).
3) [jfr motsv. anv. i t., fr. o. lat. samt af eng. auditory] samling af åhörare (vid föreläsning, föredrag, tal osv.), åhörarskara, -krets. Folk, som tala illa, och med sitt långsamma Ja så och Nej säj, kunna sätta gallfeber på ett helt Auditorium. Kexél 1: 249 (1789). Jag snarkade så besatt (under föreläsningen), / Att .. / Auditorium brast i skratt / Och professorn fick sluta. Wennerberg 2: 29 (1849, 1882). Auditoriet helsade honom (dvs. talaren) med entusiastiska bifallsyttringar. AB 1890, nr 20, s. 3.
Ssgr: A: AUDITORIE-BÄNK10300~, stundom 100300~ l. 010300~2. Weibull hos Cavallin o. Lysander Skr. V (1891). —
-SAL~2.
B (†): AUDITORII-RUM, se A.
Spoiler title
Spoiler content