publicerad: 1903
AUERSK a͡u4ersk, äfv. a͡ω4-, adj.
Etymologi
[jfr t. der auersche brenner; af namnet Auer (se föreg.)]
i uttr. auersk brännare = AUERBRÄNNARE, auerskt ljus l. (gas)glödljus = AUERLJUS, auersk gasglödlampa = AUERLAMPA osv. Det Auerska ljuset. Kem. notiser 1887, s. 2. Den Auerska gaslampan. Å. G. Ekstrand i Kem. tidskr. 1892, s. 126. Det auerska gasglödljuset. R. W. Strehlenert i Tekn. tidskr. 1893, A. M. s. 46. Samtidigt med att Elektricitetsverket (i Sthm) hösten 1892 började sin verksamhet infördes de Auerska brännarne i (den sv.) marknaden. Tekn. tidskr. 1894, A. M. s. 41. Det Auerska ljuset ställer sig billigare än det elektriska, men det medför .. många olägenheter. Därs. Det Auerska glödljusets stora utbredning. S. Arrhenius i NF 19: 449 (1895). I Auersk gasglödbelysning strålar nu hela vårt torg. Karlst.-tidn. 1895, nr 1717, s. 2. 2 Uppf. b. 1: 598 (1898). De Auerska gasglödlamporna. SDS 1901, nr 86, s. 3.
Anm. I st. f. här o. i föreg. artikel nämnda uttr. förekomma äfv. (särsk. de första åren efter uppfinningens införande i den sv. marknaden) benämningarna (D:r) Auers (Auer von Welsbachs) (gas)glödljus, gasglödlampa osv. En Auers glödkropp. Kem. notiser 1887, s. 3. Tekn. tidskr. 1893, A. A. nr 2, s. 3. Adresskal. f. Sthm 1893, s. 17. SDS 1894, nr 418, s. 3. S. Arrhenius i NF 19 (1895).
Spoiler title
Spoiler content