[af t. auer-, af personnamnet Auer med anledning däraf, att här i fråga varande sätt att framställa gasglödljus uppfanns (1885) af den österrikiske kemisten C. Auer von Welsbach]
-BRÄNNARE~200. brännare med s. k. auer- l. glödstrumpa (vid lysgasbelysning). Lysgasens ljuseffekt (har) betydligt ökats genom allmännare användning af Auerbrännare. Å. G. Ekstrand i Sv. kem. tidskr. 1898, s. 46.2 Uppf. b. 1: 597(1898). —
-GLÖDKROPP~20 l. ~02. jfr -STRUMPA.Under den gångna tiden ha tillsammans uppsatts .. cirka 900 000 Auerglödkroppar i Sverige. SvD(L) 1902, nr 298, s. 6. —
-LJUS~2, sbst. [jfr t. auerlicht] gasglödljus som framställes medelst auerbrännare. Auerljuset .. har en ljusstyrka af 50—70 ljus vid 100 liters gasförbrukning. Å. G. Ekstrand i Sv. kem. tidskr. 1898,s. 37. F(ör) n(ärvarande) användes i Sveriges städer nästan uteslutande Auerljus som gatubelysning. SvD(L) 1902, nr 298, s. 6. —
-LYKTA~20; jfr -LAMPA.I Stockholm har Karlavägen varit belyst med elektriska båglampor, men är nu försedd med auerlyktor för stenkolsgas. C. J. Lundström i Tekn. tidskr. 1902, A. A. s. 55. —
-STRUMPA~20. benämning på det om fin trikå påminnande, hufvudsakligen af torjord o. ceroxid bestående nät som i form af en upptill afsmalnande o. hopknipen cylinder är anbragt öfver brännaren i en auerlampa l. -lykta o. tjänstgör ss. glödkropp i denna; glödstrumpa. Cerens mängd i Auerstrumpans glödmantel (är) mycket stor. Å. G. Ekstrand i Sv. kem. tidskr. 1898, s. 41.B. Carlsson i Tekn. tidskr. 1900, A. A. s. 262.
