SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
BABORD ba4bωrd l. ba3~2rd (ba´bord Weste; jfr Kock Akc. 2: 93, 135), sbst. n. l. adv.
Ordformer
(ba(a)kbord(h) Månsson Sjöb. 1 (1644), A. Gyldenspaak (1676) hos Bechstadius 136, Möller (1790) m. fl. backbord Deleen (1836, under back). bagbord Grundell 252 (1705), Öman Milton 64 (1862) m. fl. ba(a)bord Rosenfeldt Vitt. 180 (1672) osv. — bakbol Rålamb 10: 9 (1691; i ssg, jämte bakbord). babol J. Röding i 1 VittAH 1: 229 (1755), J. Wallenberg 215 (1771))
Etymologi
[jfr isl. o. fnor. bakborð, d. bagbord, mnt. o. nnt. backbord, holl. bakboord, bagboord, babboord, fr. bâbord, ags. bæcbord, ä. eng. backboard; se för öfr. BAK, adv. o. sbst.1, o. BORD. Ordet torde i sv. vara, om icke helt o. hållet lånadt, så åtm. i sin form påverkadt af sydligare spr.; jfr Kock Akc. 2: 135. Formen backbord är sannol. lån från nnt. Formerna på bag- hafva möjl. uppstått gm dansk förmedling; dock är äfv. inflytande från holl. bagboord tänkbart. I bol föreligger dialektisk öfvergång af -rd till urspr. tjockt I. — Med afs. på ordets ursprungliga bet. jfr: Styråran hvilade (innan fasta styren kommo i bruk) mot högra bordet, styrbord, och rorgängaren .. vände under styrningen ryggen .. åt motsatta sidan, hvilken deraf fick namnet bakbord .., babord. Geete Ordklyf. 108 (1888). — Se för öfr. Vries, Tamm, Paul, Liebich i Beitr. zur gesch. der deutsch. spr. 23: 224 följ.]
1) ss. sbst.: fartygets vänstra del l. sida. Rålamb 10: 9 (1691). Babord .. hålles ringare än Styrbord, så at Underofficerare lägga til .. och hålla sig om Babord. Dalman Sjölex. (1765). Babord, är den halfva del af Skeppet som är til vänster, då man står mitt på Skeppet och vänder ryggen åt Ackter. .. Häraf blifva alla Skeppets tilhörigheter upnämde, såsom Babords ankare .. m. m. Tornquist Förkl. (1788). Gyllengranat 1: 327 (1840). — särsk.
a) i gen.-förb. för att beteckna ngt ss. tillhörande ett fartygs vänstra sida l. beläget vänster om fartyget (jfr ssgrna). Rayalin Skeppsb. 210 (1730). Babords ankare. Tornquist Förkl. (1788). Babords halfva märs. Boström Tackl. 40 (1837). Babords båt armerades och firades i sjön. Skogman Eug. 2: 17 (1855). Styr långs babords land. Internat. signalb. 6 (1886). På babords låring. Därs. 258. Babords aktersida. E. Hemberg i SDS 1896, nr 599, s. 2. — särsk. i förb.
α) babords hals(ar), benämning på tåg (taljor osv.) hvarmed undersegels nedre hörn å babords sida halas förut; i sht i uttr. som beteckna ett visst läge hos fartyget i förh. till vinden. Lägga sig för babords halsar. Ett fartyg säges ligga (eller segla) för babords halsar, då vinden kommer in om babord (från venstra sidan). R. Nissen i NF (1876). Lägg (fartyget) bidevind för babords halsar. Internat. signalb. 5 (1886). (†) Segla med Bagbords Hals, .. med Styrbords Hals. Hauswolff 292 (1756). — jfr BABORDS-HALS(AR).
β) babords vakt l. kvarter, om den ena af de båda afdelningar i hvilka besättningen å ett fartyg för sin vaktgöring indelas; jfr BABÖLING. Babords vakt (å vissa fartyg) .. commenderas af andra Officeraren efter Capitainen, såsom Styrbords vakten commenderas af första. Dalman Sjölex. (1765). Konow (1887). — jfr BABORDS-KVARTER, -VAKT.
b) med föreg. prep. för att beteckna ett visst läge osv. l. en viss riktning. Det längsta ögat af Stroppen tages ifrån Bagbord för om Råtten. Pihlström 1: 26 (1796). Från styrbord till babord. Boström Tackl. 52 (1837). i bild: Han såg hur jag i våndan brassade min lekamen, än åt styrbol, än åt babol. J. Wallenberg 215 (1771). — särsk.
α) [jfr nnt. an backbord, holl. aan bakboord, ags. on bæcbord] om babord.
α') på l. i fartygets vänstra del l. sida. Och tå lopp jag neder, och befalte Artollerie-Capitainen i hast taga styckerna (dvs. kanonerna) in, som stodo uthe om bakbord. A. Gyldenspaak (1676) hos Bechstadius 136. Barquassen insättes gemenligen om Bagbord. F. Sjöbohm Sjömanöv. 6 (1791). Tallrepen inskjäras med Solen, det är ifrån fören om Styrbord, men ifrån acktern om Bagbord. Pihlström 1: 31 (1796). (Förste styrmannen) har (på engelska fartyg) nästan alltid (till) sin hytta den första om bagbord. Gosselman S. Am. 1: 13 (1842). (Fartyget) nykopprades, för försöks skuld, med Avestadkoppar om styrbord och engelsk om babord. Skogman Eug. 1: 2 (1854).
β') på vänster hand (räknadt från fartyget), till l. åt vänster. Om Bakbordh läter man nägre (dvs. några) swarta Klippor som kallas Swartbodhan. Månsson Sjöb. 3 (1644). Den 9. hade vi Jutland om Babord. Hasselquist 10 (1749). Med denna kurs får man två grund om styrbord och två om babord på en half engelsk mils afstånd. Palander hos Nordenskiöld Vega 1: 165 (1880). Tag .. båken .. om babord. Internat. signalb. 5 (1886). Land om Babord! Konow (1887). Följande förmiddag passerades Sierra Nevadas snöbetäckta toppar om babord. SD(L) 1896, nr 561, s. 3.
β) (†) i babord.
α') = α α'. Grundell 242 (1705). Amiral-skeppet St. Eric hade .. månge skytt (dvs. kanoner) både i Styrbol och Babol. J. Röding i 1 VittAH 1: 229 (1755).
β') = α β'. Jfrån Sandahampn (dvs. Sandhamn) at löpa åt Vthön, läther man Nyskieran i Baakbord. Månsson Sjöb. 1 (1644). I baakbord lemnar jag Nord Cap. Spegel Guds verk 94 (1685).
2) ss. adv.: på l. åt vänster sida (räknadt från fartyget); till l. åt vänster. Blocket (bör) dräyas .. Bagbord öfver. Pihlström 1: 27 (1796). En med fulla segel annalkande Arboga skuta, till hvilken man förgäfves ropat att styra bagbord. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 117 (1830). Gå babord hän. Internat. signalb. 5 (1886). Han styrde inåt stranden .., tog in ref i seglen, höll dikt babord. Hillman Sp. nov. 170 (1896). Ett segelfartyg, som är i gång .. med vinden in babord för om tvärs. GHT 1896, nr 291 B, s. 4. — särsk.
a) babord l. babord med rodret l. ror babord o. d. ss. kommandoord till rorgängaren.
α) (numera föga br.; bl. på fartyg i aflägsnare farvatten) åsyftande fartygets svängning åt höger. Naut. ordb. (1840). ”Babord med rodret!” betecknade .. (förr) att roderpinnen skulle föras åt babordsidan, till följd hvaraf fartyget svängde styrbord hän. R. Nissen i NF (1876). Internat. signalb. 258 (1886). (†) Härtil kom ett ideligen af Capitenen repeteradt samt af Rorgängarena lika besvaradt rop af Bagbord om bord eller Styrbord om bord, enligt skeppsstäfvens häfvande till höger eller vänster. Sparrman Resa 1: 8 (1783).
β) (på örlogsfartyg o. på de flesta ång- o. segelfartyg som segla i svenska farvatten) åsyftande fartygets svängning åt vänster. Babord med rodret! eller blott Babord! äro kommandoord till rormannen att lägga rodret så, att fartyget, då det går framåt, svänger babord hän. R. Nissen i NF (1876).
b) babord om (ngt), till vänster om. Utkiken, hvilken ropar att han ser en seglare babol om solen, eller styrbol om näsan. J. Wallenberg 171 (1771; skämts.). Babord om stången. Boström Tackl. 52 (1837). Der babord om fartyget har herrskapet Eckerölandet. Blanche Jenny 5 (1845).
Ssgr (jfr 1 a): BABORDS-BÅT30~2. SD 1892, nr 264, s. 5.
-GAST~2. = BABÖLING. Dalin (1850, under babord).
-GATA~20. (numera knappast br.) I Kungsbacka äro två långgator; dylika ha vi på (fartyget) Finland, nemligen babolsgatan och styrbolsgatan. J. Wallenberg 147 (1771).
-GINA~20. Boström Tackl. 57 (1837).
-GÖLING~20. Boström Tackl. 41 (1837).
-HALS(AR)~2. jfr BABORD 1 a α. Dalman Sjölex. (1765, under halsar). Jag lät .. Flottan rangera (dvs. intaga slagordning) med bagbords-halsar. GT 1788, nr 89, s. 2. Den Svenska (flottan) .. satte til Babords-halsar emot Fienden. Tornquist 2: 71 (1788). Svenskarne lågo med babords och Holländarne med Styrbordshalser. Dens. 1: 126. Man .. säges ligga för styrbords-halsar, då vinden kommer in om styrbord, och för babords-halsar, då den kommer in om babord. Naut. ordb. 23 (1840). För fartyg, seglande bidevind för styrbordshalsar, viker fartyg, som seglar för babordshalsar. SFS 1859, nr 9, s. 2.
-HJUL~2. om vänstra hjulet på en hjulångare. SvT 1852, nr 22, s. 3.
-KANON~02. Mezanmasten, hvars fall hindrade för en stund tjänsten af våra bagbords kanoner. SP 1780, s. 277. Mellin Nov. 3: 61 (1845, 1876).
-KVARTER ~02. = -VAKT. Almqvist (1842).
-LÅRING~20. Vår elds häftighet tvang fienden at undvika vår sida och hålla sig åt bagbords loringen. SP 1780, s. 277.
-MASKIN~02. J. T. Pihlgren i Tekn. tidskr. 1881, s. 57.
-NOCK~2. äfv. i öfverförd anv. (Förste styrmannens) plats vid bordet (i gunrummet på engelska fartyg är) .. på bagbordsnocken, som det heter, eller på den högra ändan då man inkommer. Gosselman S. Am. 1: 13 (1842).
-PANNA~20. ångpanna till babords maskin. J. T. Pihlgren i Tekn. tidskr. 1881, s. 57.
-PART~2. Babords-parten af Märs-Drej-repet. P. J. Bladh i VetANH 1: 105 (1780).
-RELING~20. Sundén (1885).
-SIDA~20. Rålamb 10: 9 (1691). Ett redlöst, och i sanck skutit Skepp, vändandes achterstäfven up, och bagbordsidan til. Bechstadius 21 (1734). Naut. ordb. (1840). Lägg till babordsida. Blanche Jenny 17 (1845).
-STORRÖST~20 l. ~02. Naut. ordb. 17 (1840).
-TOPPLÄNTA~020. Fijra bättre på baakbordz tåpläntan. Decker hos Oxe Vitt. 50 (c. 1700?).
-VAKT~2. jfr BABORD 1 a β. Widegren (1788). Almqvist (1842). Jungberg (1873).
-VANT~2. Naut. ordb. 17 (1840). Dalin (1850, under babord).
-VIND~2. (föga br.) Det blåste babordsvind. Hahnsson (1884).
Anm. babord för sjömän, i sht i fråga om fartyg, är i det närmaste synonymt med vänster, kan tydligtvis i sjömansspr. en mångfald sbst. sammanfogas med babords-. Emellertid torde i dylika sammanställningar, liksom i de ofvan anf. ssgrna, babords vanligast skrifvas o. uttalas ss. särsk. ord.
Spoiler title
Spoiler content