publicerad: 1898
Etymologi
a) med personsubj.: brassa (segel l. rå) så, att vinden verkar på (dess) främre sida; brassa back. Backa seglen. Dalman Sjölex. (1765). Kort derefter backades stormärsseglet, eller vändes så, att vinden fattade det på främre sidan, och således motade effecten af de andra seglen. Gosselman S. o. N. Am. 1: 48 (1833). Konow (1887). — utan obj. Gyllengranat 2: 199 (1840). Hufvudsakligen beror (det) på fartygets egna egenskaper, om man bör backa på fören (dvs. första masten) eller på storen (dvs. stormasten). Ekelöf 153 (1881). jfr: Backa med segel. Ramsten 76 (1866).
b) med saksubj.
α) (mindre br.) om vind: verka på framsidan af seglet (o. drifva det bakåt mot masten). Seglet (är) så Brassat at vinden backar från Lofvart. D. Sjöbohm Sjömanöv. 22 (1787). Roswall Skeppsmanöv. 1: 109 (1803).
β) om segel: påverkas af vinden på sin framsida; motsatt FYLLA, intr. Roswall Skeppsmanöv. 1: 15 (1803). Fartyg säges fånga uggla, då seglen, som förut stått fulla, börja att backa till följe af bristande uppmärksamhet hos rorgängaren, eller af vindens skralning. Frick Manöv. m. segelfart. 30 (1867).
γ) om fartyg: gira back. Slupen, utan styre, lofvade i vinden och backade straxt derpå för lefvande segel. Topelius Fält. 4: 547 (1864).
2) [jfr eng. to back a locomotive engine] motsv. BACK, adv.1 2, i fråga om maskin l. af maskin drifven båt l. lokomotiv osv.; äfv. i fråga om roddbåt.
a) med personsubj.: låta (en ångbåt osv.) gå baklänges; utan obj.: kasta om maskinens rörelse, slå back; låta maskinen l. ångbåten osv. gå back: gå baklänges. Maskinisten backade. Uppf. b. 7: 355 (1875). Kan tåg icke gå uppför lutning eller genom snödrifva, må lokomotivföraren, om han anser sådant utan fara kunna ske, backa tåget, för att derefter med starkare fart åter framgå. Tj.-regl. rid st. jernv. 65 (1877, 1885). Det backades, ångaren tog en ny ansats och borrade sig ånyo några famnar fram (i isen). Lundegård Tannh. 1: 135 (1895). jfr: Backa med maskin. Ramsten 76 (1866). — [jfr eng. to back a boat, the oars] i fråga om manöver med roddbåt; jfr STRYKA. Wenström o. Lindgren (1889, under back astern).
b) med saksubj.: gå baklänges, gå back. Ångbåten backade neråt sundet. Strindberg Hems. 89 (1887). ”Balders” maskin backade genast med full fart. VL 1894, nr 244, s. 2. Han .. märkte (ej) det backande tåget. LD 1898, nr 252, s. 3.
3) (skämts., mindre br.) i utvidgad anv.: rygga, vända om; jfr BACK, adv.1 3. På detta sätt utrustade, .. ha vi gett oss ut (på jakt) i mer än 20 graders köld, utan att backa ens i det fall, att vädret .. varit .. blåsigt. Lindholm Sibbo 1: 68 (1890).
Särskilda förbindelser (i allm. till 2. med person- o. saksubj.):
BACKA IN10 4. Backa in tåget på stationen. Tåget backade in.
BACKA UNDAN10 32. Ångaren sökte backa undan.
BACKA UPP10 4. Det var den ene stationskarlens mening att gå till vexeln, då han backat upp (dvs. fram till stationen) Oscarshamnståget. SDS 1896, nr 463, s. 2.
BACKA UT10 4. Galeren backar ut (från land). Strindberg Sv. öden. 3: 215 (1890). När västkustbanans tåg höll på att backas ut ur banhallen. LD 1898, nr 252, s. 3.
Ssgr: (2) BACKNINGS-STÅNG30~2. stång hvarmed maskinisten slår (fram l.) back. E. Storckenfeldt i Tekn. tidn. 1871, s. 244. —
(2) -TURBIN~02. Backning verkställdes (å ett engelskt ångturbinfartyg) med tillhjälp af en särskild backningsturbin, anbragt på den ena af propelleraxlarne. K. P. Dahlström i Tekn. tidskr. 1897, A. A. s. 113.
Spoiler title
Spoiler content