SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
BAJADÄR baj1adä4r, äfv. -æ4r, i bet. I f., i bet. II r. (l. m.); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr fr. bayadère, efter port. bailadeira, danserska, af bailar, dansa; jfr BAL, sbst.1]
I. indisk danserska. Almänna flickor eller Danserskor, dem man kallar Bayaderer. SP 1780, s. 327. Lundgren Mål. ant. 1: 280 (1849, 1874). Rossander Ind. hist. 95 (1897).
II. [jfr t. bajadere; benämningen har sannol. uppkommit däraf, att bajadärerna använda liknande plagg] benämning på ett visst större l. mindre plagg (af ylle) som viras om hufvud o. hals osv.; långschal; jfr SKÄRP. Bajadère (hvilken Fransmännen nu kalla Echarpe) af ylle cachemir. Konst- och nyhets-mag. 1822, s. 4. Bart hår med blommor, betäckt med en Bajadère af barègetyg, hvilket nyttjas vid utgången från Spektaklet. Mag. f. konst. 1824, s. 56. Bejaderer (trol. tryckfel för baj-) — lätta, af fin hvit tråd knutna nät, ihopdragna med knappar och tofsar i ändarne — .. höljde .. hvita och bronsfärgade halsar. Carlén Klein 91 (1838). Uti .. (N. N:s) Manufakturaffär (hafva) nu inkommit .. Schalar och Bajaderer. Malmberget 1894, nr 75, s. 4.
Ssgr: (I) BAJADÄR-DANS103~2. jfr: Hindu-bajaderdanser. Lundgren Mål. ant. 1: 348 (1850, 1874). —
-MÖNSTER~20. (Den) ljusgröna tarlatansklädningen med det inväfda bajadermönstret af silfvertrådar. N. journ. f. dam. 1860, s. 29. —
-SCHAL~2. = BAJADÄR II. Sthms modejourn. 1852, s. 72. —
-STIL~2. Tarlatanerna äro .. i Bajadère-stil, d. v. s. med sidensarsränder på hvit eller ljusgrå botten. Sthms modejourn. 1852, s. 80. —
-TAFT~2. Bajader-taft med breda ränder i olika färger. Sthms modejourn. 1845, s. 48.
Spoiler title
Spoiler content