publicerad: 1975
SKÄRP ʃær4p, sbst.1, n. (BoupptSthm 1673, s. 404 a, osv.) ((†) m. l. f. KlädkamRSthm 1650, Fransk., s. 329, Wallenius Proj. C 6 a (1682)); best. -et; pl. = (Osbeck Resa 236 (1751, 1757) osv.) ((†) -er KlädkamRSthm 1651—52, Fransk., s. 87, SP 1779, s. 480).
Ordformer
(scharp 1706—1854. skarp 1806—1807. skerp (sche-, schie-, skie-, skje-) 1650—1854. skärff 1775. skärp (schä-, skiä-, skjä-, -rpp) 1655 osv.)
Etymologi
[jfr d. skærf; av t. schärpe, ä. t. äv. scherfe, scharpe, scharfe; jfr lt. scherf, scherp; sannol. av fr. écharpe (jfr ECHARPE), av omstritt urspr.]
1) om band av tyg l. annat material l. långsmalt tygstycke använt ss. detalj i l. tillbehör till klädsel (jfr 2, 3); dels om band av tyg l. annat material som anbringas kring livet (äv. en del av livet l. kring länderna) för att hålla ihop l. hålla upp klädesplagg (särsk. klänning, rock o. d.) l. i prydande syfte (jfr BÄLTE 1), dels: (praktfullt) band kring midjan l. snett över axeln, som användes ss. gehäng l. utmärkelsetecken o. d., numera bl. (mil.) om sådant band till militär uniform (förr särsk. ss. fälttecken, numera bl. ss. detalj i officerares paraduniform); fältbindel; förr äv. om ett slags axelsjal för kvinnor l. (allmännare) om långsmalt tygstycke använt av kvinnor ss. band om livet, axelsjal l. dyl.; jfr ECHARPE. Swart tafft roigal till en skerp Om Lijfwet. KlädkamRSthm 1650, Fransk., s. 329. Till 2 skerper om lÿfwet och Et om halsenn. KlädkamRSthm 1653—56 19/2 1654. (Eng.) She went out hooded and scarfed, (sv.) hon gick ut med kåpa och schärp. Serenius Cc 4 a (1734). 1 Turkiskt skiärp af Ponsorödt silke .. hållande 9 1/4 aln. HusgkamRSthm 1745—47, s. 964. De .. Chinesiska Köpmännen sörgde med hwita skärp eller långa Bomuls-kläden bundne som et Riddareband öfwer deras allmänna klädedrägt. Osbeck Resa 236 (1751, 1757). Unga Damer som bära klädningar med långt lif, nyttja skärp, somliga af svart sammet med en rosett bak, och två långt hängande ändar kantade med en frans; andra af grönt maroquin eller ock sammet med et stort stålspänne bak. KonstNyhMag. 1: 20 (1818). Å regementsofficerarnes skärp förses tofsarne med buljoner. Hallman Förf. 280 (cit. fr. 1819). Det kring midjan knutna skärpet är .. utmärkande för (den nationella svenska herr)-kostymen. GustStil 36 (1926). Byxorna (i sportkostymer) äro i regel raka i livet och försedda med tunnlar eller hällor för skärp. Varulex. Beklädn. 172 (1945). Hon hade kortklippt kastanjebrunt hår och en vit klänning med grönt skärp. Siwertz Tråd. 31 (1957). — jfr ADJUTANTS-, AXEL-, BLUS-, DAM-, KNUT-, KRUSFLORS-, LACK-, LIV-, LÄDER-, MARSKALKS-, PARAD-, RESÅR-, RYGG-, SAMMETS-, SCOUT-, SIDEN-, SILVER-, TAFT-, UNIFORMS-SKÄRP m. fl. — särsk. (förr) om (långt) band av ylle o. d. (l. lång sjal) som i värmande syfte lindades (flera varv) kring (bröstet o.) livet (särsk. utanpå respäls). En vigtig del av resdrägten utgjorde de långa skärpen, som .. (i mitten på 1800-talet) begagnades allmänt på vinterresor af både stora och små. Ödman Hemma 26 (1896). jfr: Jag brukar flanells-skärp under kläderna. Weste FörslSAOB (c. 1815). jfr RES-, YLLE-SKÄRP.
2) (†) armbindel (se d. o. 1). Möller (1745). (Armfelt) skall ej vara att igenkänna, säga de som sett honom. Mager faseligt, en gulblek hy, händerna hvita som om de voro doppade i kalk, högra armen i skärp. Kellgren (SVS) 6: 293 (1790). Dalin (1854).
3) (†) ländkläde, skört. Javanerne äro til färgen kopparbrune, gå merendels nakne, utom et litet Schärp som de bära omkring lifvet. Brelin Resa 12 (1758). Gemene man (i Skottl.) (andre såge vi ej) voro slarfvigt klädde, såge dumme ut och voro i högsta måtton osnygge. Större delen karlarne hade inga byxor utan ett skärp eller kort kjortel, som allenast räkte litet mer än mitt på låret. Ferrner ResEur. 275 (1760).
4) (†) om band på trumpet o. d. (Sv.) Skärp, (lat.) fascia .. buccinæ. Sahlstedt (1757). Dens. (1773).
Ssgr (till 1): A: SKÄRP-BAND. (mera tillf.) band till l. band utgörande skärp. BoupptVäxjö 1834. KatalCronquist 1906—07, s. 12. —
-GARNITYR. (numera mindre br.) garnering (se d. o. a α) med skärp (på klänning, dräkt o. d.). Freja 1873, s. 194. —
-INLÄGG~02 l. ~20. i sht sömn. inlägg (se d. o. 1) i (tyg)skärp (som ger stadga). BoupptVäxjö 1876. GHT 1895, nr 200, s. 2. —
-KAPPA. särsk. (†) om (ärmlös) kort o. vid damkappa som användes (i stället för axelsjal) vid kortare vistelse utomhus o. d.; jfr släng-kappa o. echarpe. SthmModeJ 1854, s. 10. —
-NÅL. (i sht förr) nål använd ss. prydnad (o. med sammanhållande funktion) i skärp. Scharp nål af Guld. BoupptVäxjö 1854. KatalÅhlénHolm 47: 131 (1917). —
-STYCKE. (skärpe- 1659) (numera bl. mera tillf.) stycke av l. till skärp. Tuå skärpe Stycken till en Köller. BoupptSthm 3/12 1659. —
-TOFS. mil. tofs till paradskärp (för generaler o. officerare vid livregementena). KrigVAT 1844, s. 345. —
-ÄNDA l. -ÄNDE. ända på skärp, särsk. på knutet skärp; i sht förr äv. om vart o. ett av de till bälte l. skärp fogade bandstycken o. d. som falla ned över kjolen osv. KonstNyhMag. 1: 20 (1818). Roos Helgsm. 1: 329 (1896; om tillfogade stycken). Edlund Chandler EneDöd 214 (1952).
B (†): SKÄRPE-STYCKE, se A.
Spoiler title
Spoiler content