BAJSALT baj3~sal2t l. BOJSALT boj3~, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr holl. baaizout, t. baisalz, boysalz, eng. baysalt. Till etym. förklaring af ordet hafva flera olika förslag blifvit framställda. Enl. somliga har ordet afs. på Bayonne (se BAJONETT); för denna tolkning tala i viss mån de fsv. formerna bayan, bayen (se BAJ, sbst.4). Om emellertid verkligen salt importerades härifrån (jfr språkprofvet från Forsius nedan), är det, ss. Murray påpekar, antagligare, att ordet eg. betydt salt från bajen vid Biscaja; jfr äfv. Vries. Man har också velat härleda namnet af BAJ, sbst.2, i den allmänna bet. hafsvik l. af Baye, en liten hamnplats söder om Nantes. Se för öfr. Murray, Uhlenbeck i Beitr. zur gesch. der deutsch. spr. 19: 327 o. Vries]
(fordom) ett slags oraffineradt koksalt från västra Europa; hafssalt. G. I:s reg. 4: 36 (1527). Ther äre kompne .. (3) stoor skep i frå Holland ladde med Baye salt. Därs. 8: 316 (1533). Thet Spaniske Saltet, thet man kallar Baij Salt, hwilket hafwer een söht Smultron lucht, och warder igenom Solennes heta wärckat aff instängd Saltwatn i Slusor. Forsius Min. 15 (c. 1613). Det salt, som efter första evaporation af hafsvatnet lemnas, är groft och grådt, såsom det Franska i synnerhet, det Portugisiska och Cretensiska är hvitare, och i större cuber. Alt sådant salt kallas Boysalt. Wallerius Min. 170 (1747). Calmar, der några år .. ”bajsaltet” med säkerhet hållit 18 tunnor i lästen och andra år .. 12 tunnor i lästen. Forssell Hist. II. 1: 8 (1875).
