publicerad: 1898
BAJONETT baj1ωnät4, äfv. -on- l. -ån- (bajone´tt Weste), r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. bajonett, af fr. baïonnette, af Bayonne, den stad där detta vapen skall hafva blifvit uppfunnet]
1) (af infanteriet begagnadt stöt) vapen som vid användandet i strid fästes på gevärspipans ända. Grundell Artill. 216 (1705). De främsta halfva rotar skjuta ej förr än de så när äro, att de med bajonetten fienden räcka kunna. M. Stenbock (1710) enl. VittAH 24: 160. Sättia Bajonetterne på Mousquetterne. Regl. f. inf. 1751, s. 93. Fråga compagniet .. / Om min bajonett ej färgad blifvit / Främst i ledet utaf Ryssens blod. Stenhammar 73 (1794). Gå på med bajonetten. Weste (1807). Påskrufva bajonett(en). Lindfors (1815). Taga till bajonetten. Meurman (1846). I detta krig vi lossa ej ett skott .. / Vi gripa an med bajonetten blott. Böttiger 1: 274 (1856). År 1640 .. omtalas första gången bajonetten. Spak Handskjutv. 24 (1890). I Sverige faststäldes den första modellen å infanterigevär med flintlås och bajonett år 1692. Därs. 26. jfr HUGG-, JÄGAR-, KNIF-, LADDSTOCKS-, SABEL-, SABELSÅG-, STICK-, STUDSAR-, SVÄRD-, SÅG-, VÄRJ-BAJONETT m. fl. — särsk.
a) i vissa numera obr. förb. 5000 Ryssar .. med dragna Bajonetter på Musqueten. Nordberg 2: 99 (1740). Drager ut edra Bajonetter och sätter dem vid Mousqueten. Regl. f. inf. 1751, s. 89.
b) [jfr fälla lans] i uttr. fälla bajonett o. d., sänka det med påskrufvad bajonett försedda geväret till anfall. Spak Handskjutv. 28 (cit. fr. 1693). Fäller Bajonetten. Regl. f. inf. 1751, s. 160. Att skyldra, fälla bajonett, allt tycktes han (dvs. Sven Dufva) förstå. Runeberg 2: 51 (1848).
c) i en del uttr. i hvilka ordet begagnas ss. en symbol af den råa, väpnade styrkan l. våldet. ”Sanningen med våld:” det är, ett Förnuftsslut med knytnäfvarne, ett raisonnement med bayonetten. Thorild 4: 64 (1793). Sorgens djefvul icke rymmer / För en bajonett. Stagnelius 2: 695 (1822). — i bild. Teologer, vetenskapsmän .. spetsade hvarandra på bajonetter af ord eller nedsköto hvarandra med rökfritt krut. Topelius Vint. III. 2: 99 (1897).
2) i utvidgad anv., i pl.: med bajonett beväpnade soldater; soldater; infanteri; krigsmakt. Svenska stående infanteriets effectiva styrka är omkring 22,600 man manskap, eller, såsom styrkan då kallas, bajonetter. Hazelius Förel. 9 (1839). Apparanserna för Vendes hofrätt midt uti de franska bajonetternas jurisdiktion voro .. temligen klena. Trolle-Wachtmeister 1: 51 (c. 1840; om fransmännens besättande af Pommern 1806). Du narr .., / som tror, att anden kufvas i strid / mot värfvade bajonetter. Geijerstam Satirer 16 (1892). Cederschiöld Skriftspr. 334 (1897).
Ssgr (till 1): BAJONETT-ANFALL103~02 l. ~20. Lefrén Förel. 2: 35 (1817). Endast ett kraftigt bajonettanfall .. kunde åter förjaga fienden. Rappe Nordarm. 195 (1874). —
-ARM~2. benämning på den del af en stickbajonett som förenar klingan med hylsan; jfr -HALS. Westee (1842). Schulthess (1885). —
-BRUK~2. (fordom) fabrik för tillverkning af bajonetter. Sv:s r:s ständers bevilln. 15 Juni 1800, s. 28. —
-FÄKTNINGS-GEVÄR—00~02. Hallman Förf. (1881). Genom en generalorder af den 27 Juli 1864 .. (skulle) af de gamla flintlåsgevären nödigt antal .. till bajonettfäktningsgevär omändras. Spak Handskjutv. 42 (1890). —
-HYLSA~20. rörformig del af bajonett medelst hvilken denna fästes vid gevärspipan. SFS 1832, s. 102. jfr -HOLK, -PIPA. —
-HÅLLARE, r. (i Finl.) Dragonsabel med träbalja och bajonetthållare för beridne. FFS 1891, nr 6, s. 10. —
-KLACK~2. (mindre br.) mindre tapp på gevärspipas främre ände för bajonettens fastsättande. SFS 1832, s. 103. Tigerhielm 2 (1867, 1880). —
-KLACKGÅNG—0~2. springa i bajonetthylsa hvari bajonettklacken rör sig vid bajonettens påsättande l. aftagande. Schulthess (1885). —
-KOPPLING~20. särsk. tekn. ett visst sätt att sammankoppla maskinaxlar. —
-LÅS~2.
1) inrättning hvarmed bajonetthylsan fästes på gevärspipan.
2) tekn. om stängningsinrättning af liknande konstruktion. H. Nathorst i Tidskr. f. landtm. 1886, s. 647. —
-RÅTTA~20. (individ af) gnagarsläktet Loncher, så kallad(t) på grund af formen på de taggar hvarmed huden är betäckt. Brehm 1: 361 (1874). —
-SPETS~2. Regl. f. inf. 1751, s. 79. (Strömfelt blef) afväpnad, och, med Ryska vaktens bayonettsspetsar för bröstet på sig, förd i arrest. A. Cronholm i SKN 1842, s. 277. —
-STING~2. Vid Preusiska anfallet på Passevalk .. fingo vi 119 sårade af skott, och en af Bajonett-sting. Zetzell Præs. i VetA 1779, s. 30. —
-STYGN~2 l. -STYNG~2. Skador .. af .. värje- och bajonett-styng. O. af Acrel i VetANH 2: 107 (1781). —
-STÅNG~2. tekn. vinkelformigt krökt arm till bajonettlås. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1889, s. 155. —
-STÄNGNINGS-ANORDNING—00~020. tekn. jfr -LÅS 2. Fönstren äro .. försedda med s. k. bajonettstängningsanordning på midten. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1889, s. 155. —
-SYSTEM~02. tekn. Stativen äro af bajonettsystem med cylindriska guider och fastgjutna lagerkroppar. Tekn. tidskr. 1891, s. 79. —
-TÅNG~2. tandläk. ett slags tandtång, så kallad på grund af sina smala, bajonettformigt krökta käftar.
Spoiler title
Spoiler content