publicerad: 1898
BAKOM ba3k~om2 l. bakom4 l. bakom4 (ba`kom l. bako´m Weste; jfr N. Beckman i Arkiv 11: 237; i vers: — ∪ Messenius Sign. 5 (1612), Bellman 2: 60 (1777), Kellgren 2: 153 (1792), Tegnér 1: 170 (1822), B. E. Malmström 6: 177 (1840), Snoilsky 3: 39 (1883), ∪ — Brenner Dikt. 1: 7 (1703, 1713). Tegnér 2: 462 (1822), Wallin Vitt. 1: 136 (1838). B. E. Malmström 6: 239 (1842), Snoilsky 4: 42 (1887)), prep. 1. adv.
Ordformer
(ba(a)k om 2 Mos. 14: 19 (Bib. 1541), Lex. Linc. (1640, under calcitro), Swedberg Schibb. 455 (1716) m. fl. bakom J. Banér i Oxenst. brefv. 6: 11 (1627) osv.)
Etymologi
I. prep.
a) i eg. anv. Jagh haffuer aldrigh warit länger vth, / Än baak om Vgnen och min Fadhers Knut. Messenius Sign. 5 (1612). När Betalnings tiden är förhanden, tå begynna the swäria och bannas, och klåå sigh baak om örona. Schroderus Hoflefv. 165 (1629). Landet syntes (vid bortseglandet) lika som fly bakom oss undan. Ehrenadler 40 (1723). Min Boktryckare står bak om mig och drar mig i råcken. Dalin Arg. 2: 171 (1734, 1754). Med glaset tätt till mun och pennan bakom öra. Bellman 2: 60 (1777). En enda glänt bakom detta Förlåtet. Thorild 4: 123 (1794). Solen sjunker bakom trädtopparna. Tegnér 4: 190 (1837). Anders strök .. sin långa, mörkbruna lugg bakom örat med en äkta förnöjd uppsyn. Almqvist Grimst. 33 (1839). Ej kungen bakom sig ser. Strandberg 1: 305 (1872). Bakom randig förklädssnibb / Flöt Kerstis tåreström. Snoilsky 3: 39 (1883). När då Abraham lyfte upp sina ögon, fick han bakom sig se en vädur. 1 Mos. 22: 13 (öfv. 1893). — (bak)efter. Han vandrade lyst bakom vagnen. Gå bakom plogen. Molnstodhen .. gick baak om them (dvs. Israels barn). 2 Mos. 14: 19 (Bib. 1541).
b) i bildl. o. oeg. anv. Boëthius Kant 113 (1797). Man sätter sig bakom sin voteringsrätt, liksom tjufven bakom sin blindlykta. Tegnér 5: 410 (1824); jfr a. Hvem helst du är, som frågar, hörs ett ljud af hot / I dina ord väl icke, men bakom dem dock. Runeberg 5: 141 (1864). Bakom det ystra skämtet .. döljer sig det djupaste allvar. Ljunggren Bellm. 60 (1867). Bakom .. (denne arabs) hat till Europa framlyste hela tiden något fördomsfritt själsstort. Heidenstam End. 62 (1889). (A. Tolstoi) gömmer sig .. bakom den konservative skämtaren ”Kuzjma Prutkov” i ”Sovremenniks” bilaga. J. A. Lundell i NF 16: 460 (1892). — särsk.
α) [jfr t. es liegt l. steckt etwas hinter einer sache] i fråga om hvad som är den egentliga l. verkliga (ofta dolda) anledningen l. orsaken l. upphofvet till ngt l. hvad som ligger till grund l. utgör förutsättning för ngt; särsk. i uttr. ligga l. stå bakom (ngt), hafva (ngt) bakom sig. Jag undrar hvad som ligger bakom hans plötsligt påkomna tjänstaktighet. En utländsk bankir lär stå bakom företaget. E. H. Tegnér i Ydun 75 (1869). (Människorna) måste lyda .. den osynlige herskare, som står bakom all jordisk makt. Rudin 1 Evigh. 2: 656 (1872, 1878). Jag vet icke, om paradismyten har en verklighet bakom sig. Rydberg Dikt. 2: 57 (1891). Det är en arfshistoria, som ligger bakom denna sak (dvs. detta mordförsök). VL 1894, nr 60, s. 3. — (†) i uttr. ligga bakom busken och berget (jfr a). Ther öfwer the .. sig storligen förundrade, aldenstund the intet wiste, hvad som baak om buskan och berget lågh (dvs. låg därunder, låg bakom storfurstens uppträdande). Petreius Beskr. 2: 112 (1615).
β) [jfr t. er hat eine starke partei hinter sich; jfr äfv. fsv. bakstandare] i fråga om (i hemlighet lämndat) understöd l. skydd l. hjälp; särsk. i uttr. stå bakom (ngt), hafva (ngn l. ngt) bakom sig l. bakom ryggen; jfr RYGGSTÖD i bildl. bet. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 519. Han (dvs. Höpken) hade bakom sig en mäktig liga, bestående af bankens styrelse och tjenstemän. Odhner i 3 SAH 6: 120 (1891). Tal(aren) framhöll .., att det norska folket icke kan anses stå bakom den nuvarande stortingsmajoriteten. VL 1893, nr 84, s. 3. — i uttr. en man bakom ordet o. d. Hos honom står en man bakom ordet. Som en man hafva de stått bakom ordet. Thomander Skr. 3: 41 (1851). Bakom dessa ord stodo män med offervilliga hjertan och dragna svärd. Topelius Vint. II. 1: 254 (1879, 1881). Odhner G. III 1: 207 (1885).
γ) i uttr. lämna (ngn) bakom sig, hinna före l. om l. förbi, öfverträffa i skicklighet l. färdighet osv. Man kan utan öfverdrift säga, att han (dvs. Ödmann) snart i flera fall lemnade sina föregångare bakom sig. Böttiger 5: 41 (1867). — (numera föga br.) i uttr. stå bakom (ngn l. ngt; jfr α), stå l. vara efter, stå tillbaka för, vara underlägsen l. sämre. Peder och Karl hafwa warit i Swerige och än äro stora hedersnamn, och sta intet bak om Charles och Pierre. Swedberg Schibb. 455 (1716). Kolmodin Qv.-sp. 1: 248 (1732).
δ) [bildadt efter ett motsv. hebr. uttr.] (i biblisk stil, †) i uttr. kasta bakom sig l. bakom ryggen o. d. = BAK, adv. l. prep. II b. (Herren säger gm profeten Ahia till konung Jerobeam:) Tu haffuer gånget bortt och giordt tigh andra Gudhar .. och haffuer kastat migh baak om tin rygg. 1 Kon. 14: 9 (Bib. 1541); jfr öfv. 1896. Tu (Herre) kastadhe alla mina synder baak om tigh. Jes. 38: 17 (Bib. 1541). The .. kastadhe tijn Lagh til ryggia baak om sigh. Nehem. 9: 26 (Därs.). Effter Konung Saul så offta kastar Herrans bodh baak om ryggen på sigh. Rudbeckius Kon. reg. 307 (1616).
ε) i fråga om tidsförhållanden. Tu haffuer snart öffuerwunnet och lagdt baak om tigh wedermöden. Balck Krist. ridd. E 7 a (1599). Det framfarna ligger bakom oss med alla sina minnen. Tegnér 3: 220 (1824). Den romerska kejsartiden .. hade sin storhet bakom sig. Claëson 2: 103 (1859). Än några år. och du har din bästa tid bakom dig. Rydberg Vap. 19 (1891).
ζ) i uttr. föra (ngn) bakom ljuset; hafva något, en räf, skälmen (osv.) bakom örat; icke vara torr bakom öronen; se LJUS, sbst., RÄF, SKÄLM, TORR, ÖRA.
2) (numera föga br. utom i Finl.) bortom, på andra sidan om. Han (dvs. konungen i Aj) wiste icke, at itt bakhåll war på honom baak om stadhen. Jos. 8: 14 (Bib. 1541; öfv. 1896: på andra sidan om staden). Icke långt baak om Warskow (har C. X. G.) .. slaget Fienden vtur Fäldtet. N. Av. 28 Aug. 1656, s. 2. Bakom hafvet belägen. Hahnsson (1884). Bakom Kuopio. Numers (1892; boktitel). — bildl. Icke nog att man inspärrat honom i denna eländiga vrå bakom all ära och redlighet. Topelius Fält. 1: 240 (1854); jfr motsv. uttr. under BORTOM.
a) i eg. anv. Hålla sig bakom. Jag satt strax bakom och hörde hvarje ord. Helsingius (1587). Framför honom (dvs. Tiden) står ett Rökekäril brinnande. Baak om står ett Dödehufwud med twänne Dödas Been. Stiernhielm Virt. H 3 a (1650); jfr I 1. Den som kommer i spetsen går ej gärna bakom, så framt ej i en skarp action. Livin Kyrk. 129 (1781). Att stupa / under deras fötter, som / komma närmast där bakom. Rydberg Dikt. 2: 81 (1891).
b) i bildl. o. oeg. anv. Altså gifuer en Ny wän gode ord, ther doch intet baak om är. Fosz 537 (1621); jfr I 1. — särsk. motsv. I 1 b α. Jag förstår nog, hvad som ligger bakom, hvem som står bakom.
Ssgr: BAKOM-FUMMEL30~20. skom. Bakomfummel. Ett verktyg af jern, hvilket begagnas för att göra en list öfverst å klacken. Skom. ordl. (c. 1847). —
-RAND. (†) Näfver Becksöms Arbete, hvars mellansålar och klackar giöras af näfver och öfver alt sys med bäcktrå, .. samt utan så kallad bakom rand. Resol. uppå skom.-ämb. ansökn. 7 Aug. 1766, s. 3. —
-STYCKE~20. bakre del af nosrem (å betselgrimma). Lärob. i förvaltn.-tj. 19 (1888). —
-TRISSA~20. skom. Bakomtrissa. Ett verktyg, hvilket utgöres af en krusad trissa, fästad vid ett skaft, och som begagnas för att under listen å klacken anbringa en krusig rand. 2 Skom. ordl. (c. 1847).
Spoiler title
Spoiler content