BANDMASK ban3d~mas2k (ba`ndmask Weste), m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[af MASK, sbst.1; med afs. på anledningen till namnet jfr ex. från NF nedan, äfvensom de på liknande sätt bildade d. bændelorm, holl. lintworm, eng. tapeworm, gr. ταινία samt BINNIKE-MASK]
i sht zool. (individ af) afdelningen Cestodes bland plattmaskarna; binnikemask. Bandmask. Tænia. Retzius Djurr. 115 (1772). I medicin nyttjas .. (terpentinoljan) såsom ett verksamt medel mot bandmask. Berzelius Kemi 4: 398 (1827). Bandmaskar .. (lefva) i sitt fullvuxna tillstånd .. ett koloni-lif, bildadt derigenom att en sammanhängande rad (band) af mask-individer, försedda med köns-organ, utveckla sig från bakre änden af en könlös individ (det s. k. hufvudet), hvilken tjenar kolonien till fästredskap i tarmkanalen på det djur, i hvilket hon lefver. F. A. Smitt i NF (1876). Bandmasken, eller som den oftare kallas Binikemasken, .. är platt-tryckt .. och liknar ett ungefär 1 centimeter bredt band med leder, afsmalnande mot hufvudändan. Uhrström Hemläk. 379 (1880, 1885). Bandmasken Schistocephalus. Quennerstedt Kamp. om tillv. 62 (1899). — jfr BLÅS-BANDMASK.
Ssgr: BANDMASK-EMBRYO30~200. De fordom under namn af Cœnurus, Cysticercus och Echinococcus såsom särskilda djurslägten beskrifna ”blåsmaskarne” äro .. till blåsor utvidgade bandmaskembryoner, med börjande utveckling af bandmaskhufvuden. Thorell Zool. 2: 438 (1865). —
-KOLONI~102. Vissa bandmask-kolonier .. uppnå stundom en längd af flera alnar. Thorell Zool. 2: 419 (1865). —
