[af arab. ursprung, men tidigt uppfattadt ss. identiskt med föreg.; se Murray (under Barbary)]
(†) individ af ett visst i norra Afrika boende folkslag, berber; jfr BARBARESK, sbst.,BARBER, sbst.1 1. För mina synder skull befann jag mig nu i Tangierbay, och stunden var för handen at börja sammanlefnad med Barbarer, Araber och Marocaner. Agrell Mar. 23(1796). Conv.-lex. 5: 146(1831).
Anm. Mot detta sbst. o. BARBARISK, adj.2.svarar nomen propr. Barbariet [bildadt ss. Turkiet o. d. namn; jfr ä. t. die Barbarei, eng. Barbary] (†) Berberiet.
