SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BATAVISK bata4visk (bata´visk Weste), adj.
Etymologi
[jfr t. batavisch, holl. bataafsch]
adj. till BATAV l. till stadsnamnet BATAVIA.
1) till BATAV 1. Nederländarne, lifvade af samma Bataviska själfständighets-anda, som gjorde deras förfäder så otåliga vid Romerska oket. Lefrén Förel. 1: 30 (1818); jfr 2. Den bataviske fältherren Claudius Civilis. Davidsson Druid. hist. 53 (1899).
2) till BATAV 2: nederländsk, holländsk. (Det) Bataviska hjeltemodet. Gyllengranat Sjökr. 2: 104 (1837). Örat får ofta (i Kapstaden) höra det bataviska språket, hvilket allmänt talas af den färgade arbetsklassen. Skogman Eug. 2: 190 (1855). — särsk. i uttr.
a) (den) bataviska republiken, benämning på den stat som Frankrike under revolutionen bildade af de förenade Nederländerna o. som bar detta namn under åren 17951806. Djurberg Geogr. lex. 1: 74 (1811). Adlerbeth Ant. 2: 321 (c. 1815). S. F. Hammarstrand i NF 2: 50 (1876).
b) [jfr fr. larmes bataviques, eng. dutch drops] bataviska tårar, droppar af smält glas hvilka hastigt afkylts i kallt vatten o. som hafva den egenskapen att sönderspringa till stoft, om spetsen afbrytes; glastårar; jfr SPRING-, VEXER-GLAS. Dalin (1850). Schulthess (1885).
3) till stadsnamnet BATAVIA. Thunberg Resa 4: 123 (1793).
Spoiler title
Spoiler content