publicerad: 1901
BATALJON bat1aljω4n (bataljo´n Weste), r. l. m.; best. -en, hvard. i mellersta Sv. äfv. = (Regl. f. inf. 1751, s. 101); pl. -er.
Etymologi
[jfr t. bataillon, n., eng. battalion, af fr. bataillon, af it. battaglione, af battaglia (se BATALJ)]
1) mil. större afdelning af fotfolk (jfr sista ex. här nedan) afsedd att i striden operera som en taktisk enhet; i utvidgad anv. om truppstyrka af andra vapenslag hvilken är af motsvarande storlek l. kommenderas af lika höga officerare. OSPT 1686, nr 28, s. 6. Jag mönstrade Major Isendorfs Compagnie af min battaillon. Dahlberg Dagb. 309 (1695). Kymmenegårds Regementet .. blifver reducerat til en Battallion. 2 RARP 4: 370 (1727). Fulkomliga Batailloner äro merendels 600. Man starcke. The böre å Fältslags dagen stå 5. Man högt, Musqueterarne på Flyglarne, och Pikarne midt uti. Richardson Krigsvet. 1: 266 (1738). En Bataillon (rytteri) skal bestå af, ej mindre antal än tre, och ej större antal, än fem compagnier eller squadroner. Regl. f. kav. 1795, II. 1: 3. Aldrig skall vår fosterjord / Af våldets makt ur oförblödda bataljoners armar ryckas. Runeberg 5: 8 (1860). Uti kavalleriet sammanföras flere sqvadroner till en bataljon, men bataljonen är icke detta vapens taktiska enhet. G. Uggla i NF (1876). Se'n soluppgången de dragit förbi, / De långa, mörka kanoner, / Med blanka kyrasser gult rytteri, / Till fots de blå bataljoner. Snoilsky 2: 54 (1881). I vår armé finnas 26 infanteriregementen och 4 sjelfständiga bataljoner eller kårer. På fredsfot består regementet hos oss af 2, på fältfot af 3 bataljoner .. Bataljonen, hvars krigsstyrka utgör 800 till 1,000 man, delas i 4 kompanier. Almanack 1894, s. 31. Hallands Bataljon. Sv. statskal. 1901, afd. 354. jfr ALP-, ARMÉ-, ARTILLERI-, BETÄCKNINGS-, BEVÄRINGS-, DEPÅ-, DRAGON-, ERSÄTTNINGS-, FLYGEL-, FOTFOLKS-, FRI-, FYSILJÄR-, FÄLTJÄGAR-, FÖRPOST-, FÖRTRUPPS-, GARDES-, GRENADJÄR-, GRÄNS-, HUSAR-, INFANTERI-, JÄGAR-, KADETT-, KAVALLERI-, LANDSTORMS-, LANDTVÄRNS-, LIF-, LINJE-, MARSCH-, MUSKETÖR-, PONTONJÄR-, RESERV-, RIKT-, RYTTERI-, SAPPÖR-, SKARPSKYTTE-, STAM-, TRÄNG-, UNDERVISNINGS-, VOLONTÄR-BATALJON m. fl. — särsk.
a) (fordom) om ifrågavarande styrka ss. uppställd i stridsform, urspr. i en tätt sluten massa. Ammunition förvaras (under fältslag) större delen uti vagnarne bak om Bataillonerne. Grundell Artill. 209 (1705). (Schweizarna) marcherade slutne, och uti stora Batallioner mot sina fiender. Richardson Krigsvet. 1: 165 (1738). Högden af en Bataljon, The depth of a battalion. Widegren (1788). Den täta djupa hufvudmassan, eller så kallade Bataljonen, bestående til största delen af Pikförare, visar omisskännliga spår af Phalanginrättningen. Lefrén Förel. 1: 223 (1817; med afs. på krigsväsendet i slutet af medeltiden o. början af nyare tiden). Flanken, fronten af en bataljon. Dalin (1850). jfr SKANS-BATALJON. — särsk. i uttr.
α) (†) bryta bataljon(en). (Majoren kommenderar:) Til höger och vänster bryter (dvs. -en) Batallionen (dvs. höger o. vänster om marsch!). Richardson Krigsvet. 1: 253 (1738).
β) (numera knappast br.) formera bataljon. Richardson Krigsvet. 1: 244 (1738). Om hela Regementet skal aflägga Hyldnings-Ed, låter Öfversten på vanligit sätt formera Bataillon och til sig lefverera. Regl. f. inf. 1751, s. 520. Dalin (1850). Björkman (1889). — (†) i förb. ställa bataljon, ställa sig i bataljon. Sedan Bataillon är stäld. Regl. f. inf. 1751, s. 519. (Öfversten låter) Regementet ställa sig i Bataillon. Därs. s. 523.
b) (†) om mindre, sluten truppafdelning. Först marcherar en liten Battallion af 30 rotar och 4 man högt. Ehrensvärd Bomb. 3: 69 (1741).
2) (fordom) sjöv. om stridsenhet vid skärgårdsvapnet bestående af ett visst antal fartyg; jfr ex. fr. 1834 under BATALJONS-CHEF. Arméens-Flotta indelas i Batailloner ... Bataillonerne bestå antingen af Canon-Slupar eller af Galerer. Sjötactik f. arméens flotta 4 (1795). Skärgårds-flottans roddfartyg .. bibehöllo (åren 1795—1876) den taktiska indelningen i bataljoner, divisioner och plutoner. R. Pettersen i NF (1876). — jfr GALÄR-, KANONSLUPS-BATALJON.
3) oeg. o. bildl. om stor skara l. mängd l. massa hvilken i ett l. annat afseende påminner om en bataljon soldater. Om Ni fick en hel Batallion af utvägar hopsamlade, så hjelpte det icke. Envallsson Procentaren 49 (1786). Ur drifvan ser jag knappt bajonetten / Af hela gärdsgårdens bataljon. Sehlstedt 1: 38 (1861). Mellan kaprifoliernas ljusa blommor och gröna blad framtittade i slagfärdig bataljon ordnade kaffekoppar på hvitglänsande duk. Hedenstierna Fru W. 39 (1890). De starkaste stridsropen mot det nya (modet), om det blottar något, som förut varit höljdt, upphäfvas af pryderiets bataljoner. Rydberg Nakenh. 20 (1895). Först på hundra stegs afstånd blef ledaren (för jak-hjorden) oss varse och svängde med hela bataljonen af i en annan riktning. Hedin Gm Asien 2: 352 (1898). — jfr ARBETAR-, SIFFER-BATALJON.
4) spelt. om alla nio käglorna i kägelspel ss. fallande för ett enda slag. Han var en väldig kägelspelare, och det var icke något ovanligt att se hela bataljonen falla för hans klot. G. Thomée enl. Kindblad (1867). — i sht i förb. slå bataljon, slå alla nio käglorna, o. i utropet bataljon! dvs. alla käglorna äro slagna. Dalin (1850). Hel bataljon. O. Melin i Idr. 1: 481 (1886).
Ssgr (i allm. till 1): A: (föga br.) BATALJON-CHEF, se B.
B: BATALJONS-ADJUTANT103~002. underofficer hvars åliggande är att gå bataljonschef till handa vid expeditionsföring m. m. SP 1779, s. 327. Bataljonsadjutanten öfvervakar ammunitionsutdelningen vid bataljonen. C. O. Nordensvan Handb. 2: 56 (1880, 1886). Ex.-regl. f. inf. 1895, s. 136. —
-AMMUNITIONSVAGN—0001~2 l. ~00020. C. O. Nordensvan Handb. 2: 55 (1880, 1886). I hvarje bataljonsammunitionsvagn (finnas) 12000 patroner. Instr. f. gen.-stab. fältöfn. 1887, s. 31. Ex.-regl. f. inf. 1895, s. 180. —
-BEFÄL~02.
2) om officer som innehar kommando öfver bataljon; jfr följ. Kindblad (1867). SFS 1892, nr 62, s. 32. —
-BEFÄLHAFVARE~00200 l. ~02100. officer som (för tillfället) för befäl öfver en bataljon; jfr följ. Tj.-regl. 1858, 1: 22. Tj.-regl. 1889, s. 270. —
(1, 2) -CHEF~2. (bataljon-chef Ex.-regl. f. inf. 1871) officer som för (ständigt) befäl öfver en bataljon; jfr föreg. Regl. f. inf. 1775, s. 90. Bataljons-Chef är befälhafvare öfver minst 12 kanonslupar, kanonjollar eller mörsarefartyg. Regl. f. fl. 1834, 1: 79. Vid anfalls- och dubbel kolonn .. leder bataljonschefen bataljonen omedelbart med kommandoord. Uggla Krigsk. 129 (1879). Tj.-regl. 1889, s. 269. —
(2) -CHEFS-FARTYG—0~20 l. ~02. (fordom) Kat. öfv. flottans utst. 1897, Bih. 60. —
-DAGBEFÄL~002. Såsom regements- och bataljons-dagbefäl beordras en kompaniofficer för hvarje bataljon. Tj.-regl. 1889, s. 333. —
-DAGHAFVANDE~0200. jfr föreg. Vaktbricka (skall bäras) af officerare .. då de äro regements- och bataljons-daghafvande. Tj.-regl. 1889, s. 57. —
-EXERCIS~002. exercis med hela bataljonen samlad. Infanteri-Manövren .. Första Delen. Bataljons-Exersis. (1824; boktitel). Berndtson (1881). —
-FANA~20. (i fråga om ä. förh.) I liniens midt stod fanplutonen med de båda bataljonsfanorna. Sv:s krig 1808—9, 1: 259 (1890). jfr Fredenberg Ind. infant. 146 (1883). —
-FÄLTKISTA ~020. (fordom) Regl. ang. inf.-reg. tråss 16 Aug. 1776, s. B 4 b. Vid hvarje regemente .. (beräknades två) Bataljons- eller packsadelsfältkistor. Sv:s krig 1808—9, 1: 211 (1890). jfr -KISTA. —
-FÄLTSKÄR~02 l. ~20. (fordom) Hjelt Medicinalv. 1: 478 (i handl. fr. 1765). Publ. handl. 15: 487 (1793). —
-FÖRBAND~02. Tj.-regl. 1885, 3: 42. Uppträdde kompaniet skildt från bataljonsförbandet, tog kompanichefen plats, der han fann lämpligast. Sv:s krig 1808—9, 1: 257 (1890). —
-FÖRBINDERIVAGN—0101~2 l. ~01020. SFS 1855, nr 73, s. 6. De för sjukvården afsedda bataljonsförbinderivagnarna och sjuktransportvagnarna. Lärob. i artill. 47 (1892). —
-INDELNING~020. Regl. f. inf. 1775, s. 97. Gotlands infanteriregemente, där bataljonsindelningen ständigt förefinnes. Tj.-regl. 1889, s. 392. —
-KANON~02. kanon som medföljer infanteribataljon. Cronhielm Fältart. hist. 5 (1829). Ett förslag till införande i svenska armén af så kallade bataljonskanoner väcktes och omfattades lifligt af konung Karl XV. Uppf. b. 6: 76 (1875). Tekn. tidskr. 1897, A. A. s. 316. —
-KAPTEN~02. (fordom) förste kapten vid bataljon (af Stockholms borgargarde). Köppen Relation 10 (1791; i handl. fr. 1788). Lundin G. Sthm 386 (1882). —
-KASSÖR. (i Finl.) Till underbefäl och manskap ankomna penningebref och varupaketter aflemnas af bataljonskassören till kompanichefen. FFS 1880, nr 29, s. 31. —
-KOLONN~02.
2) truppkolonn bestående af två l. flere bataljoner, ordnade rätt bakom hvarandra. —
-KOMMISSARIE~00200. intendenturtjänsteman af underofficers rang som handhafver intendenturgöromålen vid en bataljon i fält. Instr. f. gen.-stab. fältöfn. 1887, s. 30. Ex.-regl. f. inf. 1895, s. 138. —
-KVARTERMÄSTARE. (i Finl.) officer (löjtnant l. fänrik) som handhafver intendenturen vid en bataljon. FFS 1880, nr 17, s. 6. —
-LINJE~20. (i fråga om ä. förh.) linje bildad af en till strid utvecklad bataljon l. af två l. flere bataljoner vid sidan af hvarandra. Till strid ställer ett reg(emen)te på 2 bataljoner vanligen en bataljon i främsta bataljonslinien (första träffen). C. O. Nordensvan Handb. 2: 51 (1886). —
-LUCKA~20. mellanrum emellan två bataljoner. Lefrén Förel. 1: 248 (1818). Bataljonsluckan (i lägret) blifver fyrtio fot. Tj.-regl. 1858, 2: 237. —
-MÄRKE~20. (i fråga om ä. förh.) Hufvudbonaden (för artilleriet) utgjordes (1816) af en tschakot, .. mössplåt .. samt .. bataljonsmärke af olika färg för hvarje af de resp. regementenas 4 bataljoner. Spak Unif. 54 (1890). —
-OMRÅDE~020. Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning uti visst antal inskrifningsområden ... Hvarje inskrifningsområde delas i visst antal bataljons-, kompani- och afdelningsområden. SFS 1885, nr 31, s. 3. Därs. 1893, nr 70, s. 57. —
-OMRÅDES-BEFÄLHAFVARE—010~00200 l. ~02100. SFS 1886, nr 89, s. 26. Såsom bataljonsområdesbefälhafvare skall tjenstgöra öfverstelöjtnant eller major. Tj.-regl. 1889, Bil. s. 7. —
-ORDER ~20. De befallningar, hvilka befälhafvarne för de lägre truppförbanden .. behöfva utfärda .., sammanföras till regements- (bataljons-, kompani- .. osv.)order, som utgifvas skriftligen. Tj.-regl. 1889, s. 63. —
-RAPPORT~02. rapport innehållande redogörelse för en bataljons tillstånd. På bataljons-rapporterne måste .. upptagas, för huru många dagar bataljonen har proviant eller fourage. Tj.-regl. 1858, 2: 257. —
-RESERV~02. om den del af en bataljon som under strid hålles tillbakadragen o. tjänar som reserv för de i främsta linjen varande kompanierna. Nordensvan Takt. 125 (1884). Ex.-regl. f. inf. 1895, s. 106. —
-SAMMELPLATS. (†) plats där en i kvarter l. läger förlagd bataljon skall samlas vid uppbrott. Regl. f. inf. 1751, s. 405. —
-SKOLA~20. (i fråga om ä. förh.) skola för befälet vid en bataljon. Lefrén Förel. 1: 191 (”119”) (1817). —
-SOPPA~20. (i vissa trakter) ett slag tarfligare köttsoppa, tisdagssoppa. —
-STYCKE~20. (i fråga om ä. förh.) = -KANON. Franska halfbrigaden .. erhöll .. 6 st. 4 ℔:ga kanoner i stället för bataljonsstyckena. Wrangel Krigshist. 3: 208 (1885). —
-TECKEN. (i Finl.) tecken på uniform hvilket angifver till hvilken bataljon en militärperson hör; jfr -MÄRKE. SPF 1855, s. 198. —
-TROSS~2. = följ. Regl. ang. inf.-reg. tråss 16 Aug. 1776, s. B 4 b. Wigström Sakreg. t. Tj.-regl. 1858 (1866). —
-TRÄNG~2. —
-VETERINÄR~0002. G. Uggla i NF (1876). Bataljonsveterinären, som tillhör fältveterinärkåren och regementets stab, står under omedelbart befäl af regementsveterinären. Tj.-regl. 1889, s. 173. —
-VIS~2, adv. med hvarje bataljon för sig; särskildt för hvarje bataljon. C. M. Posse (1708) i Hist. tidskr. 1882, s. 169. Lefrén Förel. 2: 316 (1817). Är förplägningen ordnad regements- eller bataljons-vis, skall utspisningen .. öfvervakas af regements- eller bataljonsdagbefälet. Tj.-regl. 1889, s. 365.
Spoiler title
Spoiler content