publicerad: 1901
BEBLANDELSE beblan4delse, i Sveal. äfv. 0302 (bebla´ndelse Weste; beblànndälse Almqvist), r. l. f. (f. Lind (1749), Lundell; m. Sahlstedt, Weste, Ahlman (1872)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
Etymologi
[jfr d. beblandelse]
vbalsbst. till föreg.
1) (†) till BEBLANDA 3. Af desse Saltens margehanda beblandelse blifwa några slags andra salia componerade. Hiärne Förb. 14 (1706). — konkretare. Risingh Kiöph. 45 (1669; se under BEBINDELSE 1).
2) (†) till BEBLANDA 6. Wi .. borde beflita oss om .. en ren och tydelig Swenska .. vtan ringesta beblandelse och inflickande af fremmande ord och ordasett. Swedberg Schibb. 204 (1716).
3) (numera knappast br.) till BEBLANDA 10. Denna corruption, och denna beblandelse med enskilta saker, göra denna Riksdag märkvärdig. Silfverstolpe i 1 SAH 5: 335 (1795, 1813). En så kallad folkets man, hvilken hafver beblandelse med allt, utom med visheten. Livijn S. skr. 2: 376 (1840).
a) könsumgänge. O. Petri Handb. C 2 b (1529). Otuchtig beblandelse. Kyrkol. 16: 3 (1686). Oloflig beblandelse. MB 16: 1 (Lag 1734). Ragnar ville .., då de båda komo i ena säng, hafva beblandelse med sina hustru. Biörner Lodbr. 14 (1737). Somliga (kanariefåglar) hade emot naturliga lagar beblandelser med andra foglar; ty .. (deras egare) hade hopparat en steglitze Han med en Canarie Hona. Linné Västg. 11 (1747). Kötslig beblandelse. Büchner Concordans 126 (1754). Onaturlig beblandelse. Leopold 3: 280 (1799, 1816). Fysisk beblandelse. NF 14: 1157 (1890). jfr: (†) Olika arter (af växter kunna) genom inbördes beblandelse .. alstra nya växter. Fischerström 2: 121 (1780). — i numera obr. förb. Hon (dvs. jungfru Maria) haffuer ingen beblandelse giordt, huarcken för än hon födde, eller och sedan hon födt haffuer wår frelsare Jesum Christum. KOF 1: 333 (1575).
b) (föga br.) bildl.: intim beröring, intimt umgänge. Beblandelsen genom talet är vida mer smittande, än den kroppsliga. Törneros Bref 2: 25 (c. 1824); jfr a. (Vetenskapsakademien har) burit ljusets fackla, hvars Vestaliska låga .. ej oskärats af beblandelsen med verldslifvets lägre intressen. Wallin Vitt. 2: 348 (1837). Ingendera af oss lärer misstänkas för någon oloflig beblandelse med de franska encyklopedisterna. Thomander Skr. 2: 442 (1860).
5) [utveckladt ur 4 a] (†) konkret: kroasering, bastard(er). (Några) mena .. at Drakar äro en beblandelse aff Crocodiler, stora Ormar, eller andra willa ock hitzige Diur. Rel. cur. 72 (1682).
Spoiler title
Spoiler content