SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
BEBITA, v.; anträffadt bl. i p. pf. -en.
Etymologi
[af BE- o. BITA; jfr t. bebeissen]
(†) bita i l. af. Then bebitna Spijsen, eller och been, som en gång affsidhes på talricken lagde ähro, at åter igen sökia, är en stor skam. Hambræus Er. B 11 a (1620).
Spoiler title
Spoiler content