BEDAGA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE (Leopold 4: 340 (c. 1820; i bet. II)).
(†)
I. [liksom ä. d. bedage af mnt. bedagen, af dagen i bet. uppskjuta; jfr mnt. dach, mht. tac i bet. termin, uppskof]
1) [jfr motsv. anv. i ä. d. samt AJOURNERA] med prep. med: lämna anstånd åt (ngn), låta det anstå med (ngt), vänta l. dröja med. Oss szynes och fögo Rådh vara ati (dvs. att I) skulle bedaga med sliige szellar (som göra myteri) ath forskickas bort. G. I:s reg. 10: 25 (1535). Dog vele wij .. (med afs. på hjälpskatten) bedaga och fordragat mett the fatige betre fram på året. Därs. 168. The Danske Commissarier .. handlade om tijdh och termin, huru länge Konungh Gustaff medh sin betalningh bedaga wille. Tegel G. I 2: 126 (1622).
2) [jfr motsv. anv. i mnt.] (på viss tid mot borgen l. annat villkor) frigifva l. låta fara. (Den fångne danske amiralen Brockenhuus) hade sich tilbudett att kunne så förschaffett, hwar .. Kong:e M:tt wille honom bedage till att drage heem till Danmarck, att Jacob Bagge schulle för honom komme hijtt tilbake vdi sijtt frije beholl igenn. Hist. handl. XIII. 1: 277 (1566). Någre andre aff adelenn (hafva) tilförennde .. waredt ther hädenn (dvs. dithän, näml. till Danmark) bedagedhe till att handle vm sijns, sampt flere aff fongernes förlosningh. Därs.
II. [efter t. betagen; jfr holl. bedagen] låta ljus falla på, upplysa. Skymla såsom ett af solens ljus bedagat moln. Nordin Begrepp 34 (1807). — i ordlek. En lokal, .. bedagad af en i annan mening ingalunda bedagad .. dame och af hennes lampa. Fahlcrantz 7: 200 (c. 1830); jfr b samt följ. — bildl.
a) belysa. (Somliga författare) bedaga ofta .. (ämnenas) minst behöriga sidor. Leopold i 1 SAH 1: 169 (1786, 1801).
b) kasta ett behagligt ljus l. skimmer öfver. Med ett stilla vett, som brinner alltid jemt, / .. Sin syssla, sina steg, sitt umgänge bedaga. Leopold 2: 84 (1801, 1815).
SAOB
