publicerad: 1901
BEGRIPLIG begri4plig, i Sveal. äfv. 032 (begr`iplig Almqvist), adj. -are. adv. -A (†, Wollimhaus Syll. (1649, under compresse)), -EN (se d. o.), -T.
Ordformer
(begri(j)pelig(h) O. Petri Sakr. A 1 a (1528), Weste (1807: begri´pelig), Topelius Läsn. f. barn 4: 8 (1870) m. fl.; se för öfr. OBEGRIPLIG. begri(j)p-lig(h) Lex. Linc. (1640, under capax) osv. — -ligit (n.) O. Petri Sakr. A 1 a (1528), Förordn. f. schol. 1778, s. XXV)
Etymologi
[fsv. begripliker, liksom d. begribelig af mnt. begripelik, motsv. holl. begrijpelijk, t. begreiflich]
1) [jfr motsv. anv. i fsv. o. t.] (†) med pass. bet.: som kan gripas med handen, som man kan taga i l. på, gripbar, materiell; jfr BEGRIPA 1; i sht i förb. synlig och begriplig o. d. Sacramentit .. är jtt vthwertes synleghit och begripeligit tekn til then nådh som oss j gudz ordh tilsagt warder. O. Petri Sakr. A 1 a (1528). (Djäfvulen) är en ande .., som sigh läter hwarken see, gripa eller sarga, men wij äre synlighe, begripelige, och dödeligh kött och blodh. P. Erici 5: 262 a (1582). Detta subtiliga grundswafwlet, antager ju längre ju större lekamlighet, blifwandes synligt och corporeum eller begripligt. Hiärne Förb. 16 (1706). — särsk. [jfr motsv. anv. i t.] bildl.: påtaglig, uppenbar; jfr BEGRIPA 1 a. O hwilke galne Menniskior, som til sådane begrijpelige Lögner hafwa stält Troo. Schroderus Osiander 2: 564 (1635). — jfr OBEGRIPLIG.
2) [jfr fsv. huru mykith hon (dvs. själen) är hans (dvs. Gud) begriplikin] (†) med aktiv bet.: som kan omfatta l. rymma l. innefatta l. som omfattar osv. (så l. så mycket); rymlig, vid; jfr BEGRIPA 3. Capax .. Wijdh, begrijpligh. Lex. Linc. (1640). Fyra begrijpeligh, Quaternio. Därs. (under fyra). Florinus Voc. 222 (1695).
3) (†) ss. adv.: korteligen, i korthet; jfr BEGREPP 4 a. Compresse. Korteliga, begripliga. Wollimhaus Syll. (1649).
4) [jfr motsv. anv. i fsv., d., holl. o. t.] med pass. bet.: möjlig att begripa, att förstå. — jfr HALF-, LÄTT-, O-, SJÄLF-, SVÅR-BEGRIPLIG.
a) motsv. BEGRIPA 7 a: möjlig att uppfatta; jfr BEGRIPLIGEN 1. Tala ett begripligt språk, tala begripligt. Uttrycka sig på begriplig svenska. Dalin Arg. 1: 53 (1733, 1754). Något .. för en ännu icke tillräckeligen præparerad ungdom begripeligit compendium. Förordn. f. schol. 1778, s. XXV. Man kan icke utan svårighet göra dem (dvs. för negrerna) begripligt, hvartil det (dvs. elfenbenet) användes. Ödmann M. Park 304 (1800). Egyptens pyramider äro visserligen ett colossalt men dock icke rätt begripligt alphabet. P. Genberg i SKN 1842, s. 47. Predika för folket på ett för menige man begripligt språk. J. H. Björnström i NF 13: 162 (1889). — särsk. i förb. göra sig begriplig, göra sig förstådd. Weste (1807). Hvar man kommer måste man tala landets språk, för att göra sig begriplig. Tegnér 5: 470 (1825). Hvar och en som vill göra sig begriplig för andra måste begagna sig af de brukliga orden och talesätten. Schrevelius Civ. 1: 3 (1844, 1851).
b) motsv. BEGRIPA 7 b: möjlig att med förståndet genomtränga; jfr BEGRIPLIGEN 2. Af lätt begripliga skäl undanbad han sig uppvaktningen. Saken är i sig sielf för en vng menniskio begripeligare, än thess förklaring. Rydelius Förn. 274 (1721, 1737). Sedan sanningarna blifvit bevista, sedan de blifvit gjorda begripliga, sprida de sig till allmänheten. Rosenstein 2: 189 (1789). Logiken i det allmänt begripliga ger ej sällan prof af logiken i det djupsinniga. Leopold 4: 253 (c. 1820). E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 264 (1892).
5) [jfr motsv. anv. i holl. o. ä. t.] (hvard. i vissa delar af Sv. samt i Finl.) i aktiv bet.: snabb i uppfattningen, intelligent, förståndig. Han var nykter, begriplig och påpasslig. Knorring Skizz. I. 2: 4 (1841). Almqvist (1842; anf. ss. föga br.). Ni är en ganska begriplig karl, som också vet att sköta er. Wingård Minnen 3: 97 (1846). Topelius Läsn. f. barn 4: 8 (1870, 1883). — jfr OBEGRIPLIG.
Ssgr: A: (4) BEGRIPLIG-GÖRA030~20, v. All vetenskap går nu ut på att förklara eller begripliggöra sina föremål. Wikner Mater. 321 (1870). Rein Psyk. 2: 5 (1891).
B: (4) BEGRIPLIGT-VIS040~1 l. 030~2. förklarligt nog, såsom man lätt kan förstå, naturligtvis. Atterbom Minnen 157 (1818). Krigiska nationer måste begripligtvis mest finna behag i sådana (lekar), som buro krigets stämpel. Palmblad Fornk. 1: 133 (1843). G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 43 (1894).
Spoiler title
Spoiler content