publicerad: 1902
BEGÄNGELSE bejäŋ4else, i Sveal. äfv. 0302 (begä´ngelse Weste; bej`änngälse Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt, Weste, Almqvist); best. -en; pl. -er ((†) =, sannol. n.; jfr G. I:s reg. 3: 17 (1526), 4: 213 (1527; se 4), L. Petri Kyrkost. 67 b (1566)).
Ordformer
Etymologi
[fsv. begängilse, n. pl.; jfr ä. d. begængelse, äfvensom mnt. begenknisse, t. begängnis; jfr äfv. BEGÅ]
1) (†) till BEGÅ I 2: föröfvande. (De) som sigh til thenne lasts (dvs. mordets) begängelse lätto bruka. Schroderus Liv. 757 (1626).
2) [jfr ä. d. begængelse] (numera knappast br.) till BEGÅ I 4: begående, firande. Hwarken Sabbathens eller någhon annor dagz begängelse, är aff nödhen til salighetene. Ups. möt. O 2 a (1593). Then Högtijdz begängelse. Girs G. I 20 (c. 1630). Altarens Sacramentz wärdige begängelse. Emporagrius Cat. Q 8 b (1669). Emellertid måste jag på förhand fira festligheten af brukspatrons-parets guldbröllop, ty jag såg begängelsen deraf klart för mig. Livijn S. skr. 1: 368 (1824).
3) [jfr fsv. begängilse, äfvensom ä. d. begængelse samt mnt. begenknisse, t. begängnis] (numera föga br.) likbegängelse, begrafningshögtidlighet, begrafning; jfr BEGÅ I 4 a ε. Tiwta och ropa för sina affgudhar, såsom man pläghar vthi (dvs. vid) the dödhas begängelse. Bar. 6: 31 (Bib. 1541). Svart G. I 104 (1561). Wij .. ärom här församlade .. til wälbemälta Persons .. Begraaffning och Begängelse. P. J. Gothus Hunnius Likpred. öfv. Oxenstierna A 5 a (1600). Phrygius Föret. 2 (1620). Polydori begängelse först vi skynda att fira. Adlerbeth Æn. 56 (1804, 1811). Nu ett ord till eder alla, som komne ären till denna sorgliga begängelse. Wallin Rel. 3: 341 (1829). Petersson Tibull. 5 (1860). jfr: De Svenskas Lik, som stupat i Slaget, (blefvo) med all den tiden brukelig begängelse, i Kyrkogård högtideligen begrafne. Sthms stads cal. 1771, s. 19; jfr 2, 4. — jfr ELD-, HUFVUD-, LIK-BEGÄNGELSE.
4) [fsv. begängilse; jfr ä. d. begængelse, äfvensom mnt. begenknisse] (numera bl. om medeltida förh.) själamässa; med själamässor o. d. firad högtid; åminnelsefest. Theris godz och ægedeler ære störste delen kommen vnder kyrkior, closter(,) prebendor(,) begængilse. G. I:s reg. 4: 213 (1527). I. Erici Likpred. öfv. Marg. Larsdotter 17 (1620). Hermannus de Elten, hvilken afled 1368, skänkte för sin begängelse 100 mark silfver till kyrkobyggnaden. Brunius Gotl. k. 1: 252 (1864). Lundin G. Sthm 343 (1881). jfr: Hålla begängelse effter et helgon. Serenius (1734, under commemorate). — jfr ÅRS-BEGÄNGELSE.
5) [efter ä. t. begängnis] (†) procession. Högtidhelighe begängelser, ther som the Helighas Belete bäras på axlarna. Gyldenhielm Capt. I 3 a (c. 1605). Peringskiöld M. upl. 125 (1710). (Grekiske kejsaren) gick tillika med Patriarchen Photius i begängelse til .. Templet. Dalin Hist. 1: 524 (1747).
(4) -GODS~2. (om medeltida förh.) gods anslaget till firande af själamässor o. d. Forssell Hist. 1: Bil. 64 (1869). —
(3) -KVÄDE~20. (knappast br.) dödssång. Såsom en döende svan uppstämmer begängelse-qvädet. Adlerbeth Ov. 372 (1818).
Spoiler title
Spoiler content