SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1902  
BEHAGLIGHET beha4glig~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (beha´glighet Weste; behàglighét Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 3 a β, b α, β) -er.
Ordformer
(behagelighet G. I:s reg. 3: 387 (1526), Fischerström 1: 44 (1779) m. fl. behaglighet Verelius Ind. 92 (1681) osv.)
Etymologi
[jfr d. behagelighed, mnt. behagelicheit, behegelicheit, holl. behaaglijkheid, t. behaglichkeit]
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara behaglig. jfr O-, SJÄLF-, VÄL-BEHAGLIGHET. — särsk.
1) [jfr ä. d. den behagelighed som de hadde til samme personer, mnt. sochstu anders nicht wen de behegelickheyt Godes] (†) välbehag l. glädje (i l. öfver ngn l. ngt); jfr BEHAGLIG 1, BEHAG I 1. Mykin mere frögd och behagelighett bliffuer öffuer en .. (botfärdig syndare) än vtöffuer hundrade rättferdige. Ludvigsson Norman 17 (c. 1550; t. freudt vnd wolgefallen). (Gud) hafwer witnat, at han hafwer all sin lust och behagelighet i (sin son). Spegel Pass. 8 (c. 1680).
2) [jfr mnt. na Davites behegelicheit] (†) godtfinnande, (fritt) skön, behag (se d. o. I 5); jfr BEHAGLIG 1 d. Thet skall stå .. i Högwördiga Biskopens och R(everen)dj Consistorij behagh, som effter behagelighet sina ödmiuka underhafwande näpsa och rijsa. Växiö domk. akt. 1678, nr 337. jfr: Sådane stora hus .. haffve allenast all sin grundh i ägandens sinne och behageligheett. A. Oxenstierna Skr. 1: 650 (1650).
3) till BEHAGLIG 3.
a) till BEHAGLIG 3 a; jfr BEHAG II 1. Sommarens behagelighet. A. Schönberg Åm. i VetA 1771, s. 32. Såsom ”naturliga” orsaker till olikheter i lönen pläga äfven anföras arbetets större eller mindre ”behaglighet” (osv.). J. Leffler i Ekon. samh. 1: 427 (1894). (Dessa) Spelkort äro .. renommerade för sin .. behaglighet att spela med. GHT 1895, nr 215 B, s. 2 (i annons). — särsk.
α) [jfr t. sein bild mit behaglichkeit betrachten] (föga br.) närmande sig bet. (känsla af) välbehag; trefnad; nöje; i förb. med behaglighet; jfr BEHAG I 1 e, 4 a. Dessa (sof-)rum äro alltid hvitmålade, snygga, ljusa, trefliga; man kan vara der, äfven om dagen, med all behaglighet. Bremer N. verld. 2: 314 (1853). jfr: (†) Om wi Swenske icke skulle antaga Latinska bokstäfwer, så wel som mongt annat wackert (dvs. förträffligt) folck .. thet med myken letthet och behagelighet allaredo giordt hafwa. Swedberg Schibb. 33 (1716).
β) [jfr t. die behaglichkeiten der privatexistenz] (numera föga br.) konkretare: behag; i sht i pl. Alla den gyllende tidens behagligheter. Ehrenadler Tel. 687 (1723; fr. charmes). Bælter Jesu hist. 5: 467 (1759). När ordning och trefnad allt mer utbreder sig kring henne, när mången liten behaglighet dagligen kommer henne nära, kanske skall hon åter fatta vänskap för lifvet. Bremer Strid 85 (1840). Som .. ett sådant åtagande ingalunda är förknippadt med behagligheter. C. A. Hagberg i SKN 1843, s. 4. Sinne för njutningar, för lifvets behagligheter. Strinnholm Hist. 3: 797 (1848). — (†) Lastbara manfolk, som hålla vissa välluster för sina högsta behagligheter. Dalin Arg. 1: 41 (1733, 1754).
b) till BEHAGLIG 3 b; jfr BEHAG II 2. Ställets behaglighet och sköna läge vid hafvet. C. D. Skogman i VittAH 18: 242 (1842); jfr BEHAGLIG 3 b β. — (numera mindre br.) Han förundrade sig öfver .. den behaglighet hvilken regerade alt hennes hurtiga väsende. Ehrenadler Tel. 7 (1723; fr. douceur). Grollen gick .. i all slags gång, med sådan behaglighet at ungdomen kom löpandes från alla byar, at se på, när Hilmer red. Dalin Vitt. II. 6: 110 (1740). (Astrid) eftergaf .. (sin syster) icke i fägring och behagelighet. Dens. Hist. 1: 640 (1747). Hans föreställningssätt (dvs. framställningssätt) och styl äro exempel af redighet, klarhet, precision och behaglighet. H. Järta i LBÄ 18: 85 (1798). — (numera knappast br.) Den Politiske Kannstöparen Uti en Comedia På Danska förestäld, Och nu För des behagelighet skul af Danskan försvenskad. Lagerström (1729; boktitel). De funno .. i hans tal .. behaglighet utan gyckel eller elak qvickhet. Rosenstein 1: 31 (1782). — särsk.
α) [jfr d. yndigheder] mer l. mindre konkret i pl. om ngt som är behagligt.
α') (föga br.) i allm.: olika slag af behag l. af det behagliga. Hvart versslag .. (har) sitt lynne, sina behagligheter. Bergklint Vitt. 144 (1761). Den skådeplats, som Konungen tillåtit .. (de sv. sånggudinnorna) at intaga, för at uptäcka nya, dels hitintils okända, dels förglömda behagligheter. G. F. Gyllenborg Vitt. 2: 31 (1773, 1795).
β') (numera föga br.) till BEHAGLIG 3 b β; ofta närmande sig a β. Den gode Hopps-udden .. äger få utvärtes behagligheter för en resandes ögon. J. Wallenberg 206 (1771). Den lifliga grönskan, den fria luften, de omskifteliga utsigterne utgöra Landsbygdens förnämsta behageligheter. Fischerström 1: 44 (1779).
γ') (numera föga br.) (i sht yttre) personliga företräden l. intagande egenskaper l. drag, särsk. i fråga om kvinnlig fägring; jfr BEHAG II 4 (i allm. ngt abstraktare än detta o. mindre strängt begränsadt till det kroppsliga) samt 2 b slutet. Linné Ungd. 2: 70 (1732). De lifligheter och behageligheter, som Eders K. Maj:ts (dvs. Lovisa Ulrikas) kön billigt tillägnas. Höpken 1: 189 (1753). Hvarken Erik Stenbocks dygder, hans stora namn, hans behagligheter kunde beveka min mor att samtycka till en förening. Gustaf III Skr. 3: 171 (1782). (Ebba Brahe) var .. begåfvad med mycken skönhet och andra behagligheter, som alldeles öfverväldigade den unge Prinsens hjärta. Hallenberg Hist. 3: 253 (1793). At måla alla hennes kropps- och själs intagande behagligheter. Eurén Orth. 1: 83 (1793). Det anderika uttrycket, den själ i ögonen, som öfverträffar alla andra behagligheter. Arnell LR 2: 102 (1830). Hon tycktes äga denna charakterens fasthet och lugn, denna sinnets klarhet .., hvilka utgöra en tryggare borgen för lifvets .. lycka, än alla tjusande, sköna, yttre behagligheter. Bremer Fam. H* 1: 90 (1831). Att något flickekräk skulle med sina behagligheter ställa sig i vägen för mina planer. Svedelius Förfl. lif 174 (1887).
β) (†) i personifikation, i best. pl.: gratierna; jfr BEHAG II 3 a. Hon är altid i glättigt följe med Dygden och Behageligheterne. Dalin Arg. 2: 113 (1734, 1754). Les Graces, Eller Behageligheterna. Lust-Spel. (1759; boktitel).
4) (†) ynnest, gunst; jfr BEHAGLIG 6, BEHAG I 2. Tå giör wel Gud, at thet Swenska tungomålet kommer .. i sitt goda lag och skick igen. Tå får thet behagelighet med sig: tå winner thet alt folcks ynnest. Swedberg Schibb. d 4 a (1716).
Ssgr (af tillfällig art): (3 b) BEHAGLIGHETS-KLIPPA0300~20. i bild. Min skuta har stött på dina behaglighetsklippor, och bräckt min kallsinnighets bogspröt. J. Wallenberg 241 (1771). —
(3 b) -KONST(EN). (†) konst(en) att behaga. Dalin Arg. 1: 79 (1733, 1754; se under BEHAG I 1 c).
Spoiler title
Spoiler content