SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1902  
BEKANSA, v.
Ordformer
(-kantz-)
Etymologi
[liksom ä. d. bekanse, ”se på” (Kalkar), sannol. af ett mnt. verb motsv. holl. dial. bekansen, (söka) begagna tillfället; jfr KANS, af mnt. kanze, af fr. chance]
(†) taga i betraktande l. öfverväga möjligheterna (med afs. på ngt); undersöka. Wij haffwe .. befalet them, att the flijteligenn besee och bekantze skole vm alle lägligheter, huru thenn Wallenn ther kring om byn best läggies .. skal. G. I:s reg. 16: 269 (1544).
Spoiler title
Spoiler content