publicerad: 1902
BEKOSTNING, sbst.1, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[fsv. bekostning; jfr d. bekostning, mnt. bekostinge, holl. bekosting]
(†) vbalsbst. till BEKOSTA = föreg. Huilken är then aff idher som wil byggia it torn, och icke först sitter och räknar bekostningen. Luk. 14: 28 (NT 1526). Att the .. på theris egien ewentyr och bekostning måga opbyggia en vatnhammar. G. I:s reg. 5: 103 (1528). Ther vtoffuer haffue vij stor bekostning på Cronones slotz Stocholms murning. Därs. 105. Skälleffte kyrckie .. behöffwer stor bygning och mykin bekostningh. Därs. 19: 5 (1548). Her aff skulle fölia .. tunga och bekostning. Svart G. I 81 (1561). Då må värket hållas gående på Chronones bekostningh. RP 6: 172 (1636). (Tryckt) Hoos Ignatium Meurer, medh eghen bekostning. Månsson Ört. Titelblad (1642). (Brask hade) gjort store bekostningar til Konungens och Rikets gagn. Celsius G. I 240 (1746, 1792). Likaledes får ej eller något förtäras, eller någon bekostning skie vid Bisättningar. Bælter Cerem. 823 (1760). Thomander Pred. 2: 185 (1849). — jfr KRIGS-BEKOSTNING.
Spoiler title
Spoiler content