publicerad: 1903
BELASTNING belas4tniŋ, i Sveal. äfv. 032, sbst.1, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till BELASTA 1. Fulla Tunnhvalf belasta sina stommar med 2/5 af .. (sin) hela tyngd ... Kupolhvalf utöfva .. en obetydlig belastning. Stål Byggn. 1: 354 (1834). — mer l. mindre konkret. Hvilande, rörlig belastning. Vågens jemnvigt fortfar då belastningarne från båda skålarne borttagas. Fock Fys. 46 (1859). Hvarje (lyft-)block .. profvas med 1 1/2 gånger den tillåtna belastningen. W. Sonessons katal. 1895, s. 102. Man brukar .. antaga 5 à 6 fullvuxna personer stående på kvadratmetern, så att man i genomsnitt erhåller en rörlig belastning af 4—500 kg. för nämnda ytenhet. W. Carling i Tekn. tidskr. 1899, A. B. s. 156. — jfr HÖGER-, TOTAL-, TÅG-, VÄNSTER-, ÖFVER-BELASTNING.
2) till BELASTA 2.
a) tekn. till BELASTA 2 a α. Belastning med ytterligare en dynamomaskin medgaf ej ångmaskinens och pannans beskaffenhet. Årsber. fr. Sabbatsb. 1889, s. 14. En blandad belastning, kraft och ljus. O. Sturzen-Becker i Tekn. tidskr. 1896, A. M. s. 86. — i oeg. o. utvidgad anv., om mängd af arbete som faller på ngn l. ngt. På en telefonstation måste det ju alltid vara så, att belastningen, d. v. s. antalet påringningar pr arbetsplats, under en viss tid varierar högst betydligt för de olika arbetsplatserna. H. Johansson i Tekn. tidskr. 1897, A. M. s. 116.
b) elektrotekn. till BELASTA 2 a β. Dahlander Elektr. 171 (1882). Magnetfältets styrka är .. (i vissa dynamomaskiner af ä. konstruktion) beroende på styrkan af den ström, som genomgår armaturen, eller på maskinens ”belastning”, som det heter; om (dynamo-)maskinen .. går med konstant hastighet, växlar .. spänningen med belastningen. 2 Uppf. b. 3: 74 (1896).
c) till BELASTA 2 a γ. F:s prestation att från den kolossala belastningen af minus 40 .. besegra G., plus 15. Tidn. f. idr. 1900, s. 207 (i fråga om tennis-turnering). SD(L) 1902, nr 266, s. 6.
d) i sht artill. i fråga om förhållandet mellan projektils vikt o. genomskärningsarea. Eldhandv. skjutsk. 2: 144 (1877, 1886). Förhållandet mellan kulans vigt och genomskärningsarea .. eller, som man säger .. belastningen på enheten af genomskärningsarean. Billmanson Vap. 52 (1882). En belastning å kulan af 30 gr. per kvcm. O. W. Virgin i KrigsVAH 1897, s. 159. — jfr TVÄRSNITTS-BELASTNING.
e) [jfr ä. holl. belasting i motsv. anv.] (†) till BELASTA 2 a ζ, konkretare: beskyllning. Dhen, som medh så många grofua och osandferdiga belastningar, beslagin är. Växiö domk. akt. 1654, nr 33. — Anm. belastning kan här möjl. vara bildadt af BELASTA, v.2, o. betyda smädelse.
f) till BELASTA 2 a ϑ β'; konkretare. (Tillägget till nettopremien) har fått namnet förvaltningsbidrag eller bruttotillägg eller belastning. Bäckman Lifförsäkr. 37 (1899). — [jfr ä. holl. belasting i motsv. anv.] (†) pålaga. Ändoch Kongl. Maij:t ogärna beswärar Rijkzens Ständer medh nya belastningar. RARP 4: 461 (1650).
g) [jfr holl. erfelijke belasting, t. erbliche belastung] i sht med. till BELASTA 2 c γ: sjukligt påbrå. Nervös belastning. F. W. Warfvinge i Årsber. fr. Sabbatsb. 1891, s. 102. Redan af naturen var (drottn.) Kristina starkt hysterisk, och psykiskt ägde hon en ärftlig belastning. Schück G. ppr 5: 200 (1902).
Ssgr: BELASTNINGS-PROF030~2.
Spoiler title
Spoiler content