SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2019  
VÄNSTER vän4ster, adj., vänstre, vänstra; (mera tillf.) vänstrare. adv. = ((†) vänstert PJGothus PNicolai C 3 a (1602). Lucidor (SVS) 1: 419 (c. 1670)).
Ordformer
(venster (w-) 15261912 (: vensterman). vänster (w-) c. 1580 (: Wänstrehand) osv.)
Etymologi
[fsv. vinstre, venstre; jfr d. venstre, fvn. vinstri, vistri, fsax., fht. winistar, feng. win(e)stre; till samma rot som VÄN, sbst. (o. i avljudsförh. till VÄN, adj.), med komp.-suffix, o. alltså eg.: den behagligare l. gynnsammare sidan. — Jfr VENERERA, VÄNSTER, sbst.2, VÄNSTERISM]
1) som tillhör l. har avseende på l. är belägen på l. vid l. vänd mot den sida av (människo)kroppen där (i normala fall) största delen av hjärtat är beläget; motsatt: höger; ofta om den ena av parvis sammanhörande (kropps)delar; äv. ss. absolut plats- l. riktningsangivare; nästan bl. i attributiv anv. (jfr dock c), särsk. bestämmande dels hand (särsk. i sådana uttr. som dels på vänster hand, förr äv. av l. l. till vänstra handen (se HAND 18 a), dels inte låta den vänstra handen veta vad den högra gör (se HAND 7 e), förr äv. icke veta åtskilja sin högra hand och den vänstra (se HÖGER, adj. 1 c)), dels sida (särsk. i sådana uttr. som på vänster sida l. vänstra sidan (se SIDA, sbst. 1 c, 14 b)). Mark. 10: 37 (NT 1526). Scholonna strömmen, som från wänstre handen kommer flÿtande. Palmquist ObsRyszl. 7 (1674). Min vänstra hand i lösen för ett dubbelsvärd / I denna högra! Runeberg (SVS) 6: 215 (1863). En flods högra bank eller sida är den, som ligger till höger, dess venstra den, som ligger till venster, då man färdas utför floden. NF 4: 1454 (1881). Dykning (vid boxning) förekommer vanligen först på ett senare stadium av utbildningen även om vänster och höger dykning emellanåt förekommer under övningarna. Holmberg Boxas 15 (1921). Ernst Nilsson gick in som center forward, medan Remtoft intog dennes plats på vänster ytter. SDS 16/6 1924, s. 9. Nästa dag körde jag, långsamt, långsamt och städat i vänstraste filen. SvD(A) 29/6 1962, s. 14. Som genom ett under undkom jag med vänstra låret genomborrat av en kula och återhämtade mig snart. Anderson Brev. 528 (2004). — särsk.
a) om klädesplagg o. d.: avsedd för l. använd på kroppsdel på den vänstra sidan av kroppen. Bellman (BellmS) 1: 235 (c. 1775, 1790). De gamla bågskyttehandskarna, med en .. vadderad tumme och två fingrar på den högra och endast en tumme på den vänstra handsken. Varia 1904, s. 173. Den vänstra strumpan måste vara uppdragen över knät. AB 28/8 2017, Sport s. 12.
b) i uttr. med mer l. mindre klandrande l. nedsättande innebörd, i fråga om att den vänstra sidan anses mindre värd l. betydande l. sämre än den högra (jfr 2 b); särsk. i sådana uttr. som göra ngt med vänster hand, utföra något oengagerat l. slarvigt l. i förbigående. Man sade därför om en vresig eller nedstämd person: ”Han är nog kommen upp med vänstra foten före”. Landsm. VIII. 2: 90 (1891). (Att skriva en bok) är inget man gör med vänster hand eller behagfullt tillbakalutat, utan varje gång är det en kamp på liv och död. SkånD 24/10 2017, s. 2.
c) om person l. gruppering l. parti o. d.: som är anhängare av l. företräder vänstern (se VÄNSTER, sbst.2 2); äv. ss. predikativ. Den Hegelska skolan har brutit sig inom sig sjelf i en äldre och en yngre stam, – i en högra och venstra sida. Geijer I. 5: 124 (1842). Att några af .. medlemmarne af yttersta wenstra sidan offentligt inför flera tusende personer uppfordrat till en wåldsam omstörtning af den lagliga ordningen. SDS 28/9 1848, Bil. s. 2. De där som är så vänster att de tror att det vanliga kommunistpartiet är drottningens, fnyser en labourtrogen. DN 30/4 1979, s. 8.
d) ss. adv.: åt l. på den vänstra sidan l. det vänstra hållet. Ett Segerwerk haffuer tweggiahanda Hiwl, aff hwilkom somliga löpa retsyls, och somliga oretsyls, eller wenstert. PJGothus PNicolai C 3 a (1602). Sedan erställa dhe främste leden (i bataljonen) sigh wänster. Söderman ExBook 136 (1679). När man svänger vänster i en korsning gäller fortfarande högertrafik det vill säga håll höger körfält. VetlandaP 8/9 2017, s. 3. — särsk.
α) i uttr. vänster!, ss. anvisning, dels att vika åt vänster l. hålla sig på den vänstra sidan av vägbana o. d., dels att sätta ner vänster fot i marken; särsk. ss. kommando under marsch o. d. Då vägfarande möta eller vilja komma förbi, lemnar kolonnen högra .. sidan af vägen fri .. allt på .. främste .. plutonchefens kommando ”venster”. TjReglArm. 1889, s. 420. Framåt mar-r-rsch! Vänster, höger, vänster, höger, takt, tu! JmtP 25/7 1892, s. 3. Vänster, höger, vänster, vänster, instruerar hon till afroinspirerad housemusik. DN 16/9 2015, Allm. s. 4. Ibland cyklar Maritza 500 meter bakom och vrålar ”vänster, vänster!” GotlAlleh. 5/8 2016, s. 8.
β) i fråga om militär truppförflyttning l. vid dressyr o. d., i vissa uttr., särsk. dels i uttr. vänster om, ss. kommando för l. betecknande vändning åt vänster (äv. dels substantiverat (stundom sammanskrivet), dels bildl.), dels höger (och) vänster om marsch (se HÖGER, adj. 2 b α), dels vänster om halvt (se HALV 1 i). At wända sigh wänster om halfft .. thet är, wända sigh omkring een halff Cirkel Kretz wänster åth. Söderman ExBook 10 (1679). Om Kongl. Maj:t passerar någon flygel af Regementet, giöres höger eller wänster om, under skyldradt Gewär. PH 5: 3148 (1751). För hvarje gång .. (Schelling) gjorde ett nytt höger eller venster om i sin filosofiska progress .. skulle straxt de trogna disciplarna följa efter och verkställa samma lilla manöver för sig. Sturzen-Becker 1: 12 (1845, 1861). Vid andra taktens början (av oxdansen) göra båda med ett hopp vänster om. Folkdans. 31 (1923). När jag ger kommandot ”vänster om” ska hunden springa ut i en stor båge och ta sig runt fåren. GbgP 21/12 2014, s. 30.
γ) i uttr. vänster om ngn l. ngt, på vänstra sidan av ngn l. ngt, till vänster om ngn l. ngt. Wänster om wägen, ligger en gammal offersteen. Schück VittA 2: 390 (i handl. fr. 1673). Höger och wänster om dig äro fiender. Carling Kempis 99 (1827). Jag tog emot bollen i mitten, gick vänster om deras gubbe och sköt den intill bortre stolpen. Ölandsbl. 9/12 2014, s. 14.
2) i substantivisk anv. i förb. med prep., dels i sådana uttr. som från l. åt l. till (förr äv. ) vänster, från resp. åt resp. till l. på vänster (i bet. 1) sida l. vänstra sidan, dels i förb. med höger i sådana uttr. som inte kunna skilja på l. mellan höger och vänster (se HÖGER, adj. 3 a), till l. åt l. från (förr äv. ) höger och vänster l. varken till l. åt höger eller vänster (se HÖGER, adj. 3 d α). Drilla på wänster och höger. Stiernhielm Herc. 194 (1648, 1668). Libben lemnade wj på venster 2 mill från Reppen. KKD 10: 42 (1707). Begynn på höger hand och gå sedan allt åt venster. Almqvist Räkn. 5 (1832). De började skriva från vänster till höger, så att alla vänsterhänta fick bläck på handen. SvD 30/6 1977, s. 12. Plötsligt tar han ett steg till vänster och försvinner tumlande nedför den branta grässluttningen. Berg Fotogr. 32 (2006). — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) med mer l. mindre nedsättande l. klandrande bibet. (jfr 1 b), i uttr. till l. åt vänster, vid sidan av (ngt ordinarie); äv. åt galet håll. Kiärleken har en aldrig feland’ altid drabbande båga: / När han intet bär til wänster / Giör han werlden goda tienster. Runius (SVS) 2: 246 (c. 1710). (Sångerskan o. skådespelerskan) Ann Margret får 15 milj ”till vänster”. DN 27/6 1968, s. 17. — särsk. [jfr t. ehe zur linken hand, fr. épouser de la main gauche] i sådana uttr. som äktenskap l. gift l. familj till vänster, i fråga om äktenskap l. äktenskapsliknande förbindelse mellan icke jämbördiga makar (jfr MORGANATISK); äv. allmännare, i fråga om utomäktenskaplig förbindelse; äv. bildl. Galenskapen – med hvilken man väl vet at Poesien är gift til vänster. Thorild (SVS) 1: 497 (1783). Kaptenen besökte sin lilla familj till vänster en gång om året. Bergman JoH 134 (1926). Vid vigseln räckte mannen kvinnan den vänstra handen. Därmed visades att hon inte hade de rättigheter som annars tillkom hustrun. Detta kallades ibland äktenskap till vänster. ÖgCorr. 11/11 2013, s. A16.
b) motsv. 1 c, i fråga om politisk åskådning l. ideologi; särsk. i sådana uttr. som med hjärtat till vänster, som hyser vänstersympatier. Liljecrona RiksdKul. 149 (1840). De radikala politici .. sökte rycka .. (Oscar I) så långt som möjligt åt venster. Hellberg Samtida 2: 2 (1870). (För honom var) alla som stod till vänster om yttersta högern direkt lejda av Stalin. Gustaf-Janson Äng. 39 (1967). (Fackombudsmannen är) en god och pålitlig kamrat. Med hjärtat till vänster. GbgP 11/12 1998, s. 25. Från vänster ropades det revolución. Jonasson Hundraår. 78 (2009).
Ssgr (i allm. till 1; Anm. Vissa av nedan anförda ssgr (i sht sådana till 1 c) kan äv. hänföras till vänster, sbst.2): A: (1 c) VÄNSTER-AGITATOR. person som agiterar för vänsterpolitik. Att .. landets befolkning .. uppviglas af ihärdige kringresande vensteragitatorer. GbgVBl. 1882, nr 28, s. 1.
(1 c) -AKTIVIST. person som aktivt (o. utomparlamentariskt) verkar för (genomförande av) vänsterpolitik. AB(A) 27/6 1919, s. 5. En förvirrad kamp mellan etablerade partimän med liberala böjelser och proletära vänsteraktivister. DN(A) 8/9 1966, s. 4.
-ANFALL~02 l. ~20. särsk. sport. särsk. dels i boxning o. d.: anfall som utgörs av vänsterslag, dels (o. numera i sht) i lagsport: anfall som utförs från vänster sida av spelplan (se d. o. 2). (Den franske boxaren) var längre och hade större räckvidd och hans vänsteranfall voro både snabba och hårda. Swing 1921, nr 9, s. 9. Öis avgjorde i 93:e minuten, då en snabb spelvändning i försvaret fortsatte i ett vänsteranfall. GbgP 24/10 2002, s. 49.
(1 c) -ANHÄNGARE. person som hyser vänsteråsikter. GbgP 10/3 1887, s. 3.
-ARM. vänster arm. Hustrun och iagh (lät) slå os åder på wenster armarna. 3SAH 23: 152 (1603).
Ssg: vänsterarms-gardering. sport. gardering (se gardera, v.2 1) med vänster arm. Vänsterarmsgarderingen har på ett effektivt sätt använts av framstående boxare. Holmberg Boxas 38 (1921).
-AVMARSCH~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) jfr avmarsch 3. SvD(A) 26/2 1904, s. 3. Orsaken till den starka vänsterafmarschen .. angifves .. varit, att ett starkt ryskt parti .. lyckats finna vad öfver floden och brutit längre in på turkiskt område. Quennerstedt C12 2: 24 (1916).
-BACK. [jfr eng. left-back] sport. i vissa lagsporter, om (spelare som innehar) försvarsposition på vänstersidan av resp. planhalva. SvD(A) 23/2 1903, s. 5. Jag som trodde han skulle spela vänsterback som jag gjorde i hans ålder. Berg Fotogr. 127 (2006). Vi har mestadels spelat med en trebackslinje där jag fått spela i vänsterback. SödermNyh. 31/10 2016, s. 18.
-BELASTNING. belastning av l. på vänster sida. TT 1882, s. 134.
-BEN. vänster ben (se d. o. II 1). Att dessa ben äro två, det ena ett högerben, det andra ett vensterben. Rydberg Ath. 247 (1859).
(1 c) -BETONAD, p. adj. vänsterorienterad. (De tysknationella) börjar redan klaga över att den nya regeringen är alltför mycket vänsterbetonad. DN(A) 1/12 1923, s. 18.
-BILA. Bilan har längre egg än yxan .. (o. slipas) blott å ena sidan (höger- eller vänsterbila). 2NF 33: 645 (1922).
(1 c) -BLOCK. jfr block 9. Dessa (norska) blad .. skapa hvar och en på sitt håll den opinion, som samlad, bildar det stora vänsterblocket. Kalmar 20/12 1902, s. 2.
-BÖJD, p. adj. böjd åt vänster. Sandberg Småskol. 3: 116 (1868). En vensterböjd klinga passar .. blott på höger hand. Balck Idr. 3: 384 (1888).
-BÖJNING. böjning åt vänster. Vänsterböjning af kroppen. Petersson FysUnders. 323 (1908).
(1 c) -ELEMENT. ss. nedsättande benämning på person med vänsteråsikter; jfr element 3. Betänkligheter vid att låta vensterelementerna .. få öfverhand i konseljen. GbgP 17/3 1875, s. 1.
(1 c) -EXTREM. som präglas av vänsterextremism. SvD(A) 14/4 1903, s. 2. Schweiz är ingen fruktbar jord för vänsterextrema rörelser. DN(A) 25/1 1947, s. 6.
(1 c) -EXTREMISM. om (politisk) åskådning l. ideologi som ligger mycket långt åt vänster. Man tror att konung Carol (i Rumänien) nu är inne på den medelväg mellan höger- och vänsterextremism, som Polen självt sökt följa. SvD(A) 31/12 1937, s. 8.
(1 c) -EXTREMIST. om person som hyser vänsterextrema åsikter. DN(A) 18/4 1933, s. 9. Partisprängningen 1917, då socialdemokraternas och vänsterextremisternas vägar skildes åt. HT 1955, s. 86.
(1 c) -FALANG. jfr falang I 2 o. -grupp. GbgP 5/2 1885, s. 2. Inom centern vann vänsterfalangen överhand vid partiets konstituering (1893). SvRiksd. 17: 120 (1935).
-FIL. om (mer l. mindre avgränsat) körfält längst till vänster i färdriktningen på vägbana o. d. Stadens styrande har, för att hjälpa cyklisterna att hålla vänsterfil vid högersvängen .. streckat ett ”överkörsställe”. Motorför. 1955, nr 8, s. 14. Små bilar håller på att explodera för att köra om större och starkare bilar, men sedan orkar dom inte hålla tempot fast dom gladeligen håller sig kvar i vänsterfilen. SvD(A) 13/8 1968, s. 8.
-FLYGEL. särsk. till 1 c; jfr flygel, sbst.1 3 a γ, o. -grupp. At de nationalliberales vensterflygel .. framhöllo alla partiens eniga villighet att försvara tyska rikets integritet. GHT 3/3 1880, s. 3. En stark vänsterflygel, som helt stod under inflytande af det segrande bolsjevikiska partiet i Ryssland. 2NF 38: 405 (1926).
-FOT. vänster fot. Söderman ExBook 40 (1679). Så gingo de i mekanisk gåsmarsch utför – i takt, så att hvarderas vänsterfot samtidigt tog trappstegen. Berger Dröml. 185 (1909).
-FOTAD. som företrädesvis använder vänsterfoten (vid tillslag mot boll o. d.). En vänsterfotad spelare. Zettersten Tait 49 (1906).
(1 c) -FRÄLST, p. adj. (numera bl. tillf.) jfr frälsa 2 b. SvD(A) 21/4 1907, s. 4. Tvärtom var han närmast betraktad som en, ideologiskt, radikal person, vänsterfrälst som det hette då. LundagKron. 4: 132 (1957).
(1 c) -FÄRG. jfr färg, sbst.1 1 e slutet. De radikale arbeta .. på att störta kabinettet .. för att ersätta detta med ett af utpräglad och afgjord vensterfärg. GHT 4/3 1879, s. 3.
(1 c) -FÄRGAD, p. adj. jfr färga, v.1 6 c, o. -orienterad. GHT 15/8 1881, s. 2. Hans starkt vensterfärgade politiska åsigter och det sätt, hvarpå han uttalade sin mening i fackfrågor, kunde icke göra hans ställning som militär behaglig. SD(L) 1897, nr 87, s. 3.
-GALOPP. ridk. galopp varunder hästen för varje steg sätter ned benparens vänstra ben framför resp. högra; motsatt: högergalopp. Sjöstedt Husdj. 1: 108 (1859).
(1 c) -GLIDNING. om (långsam) ökning av vänstersympatier l. av inflytande för vänstern; jfr glida 3. SvD(A) 13/7 1911, s. 4. En vänsterglidning i politiken. SvD(A) 4/4 1965, s. 11.
(1 c) -GRUPP. grupp l. gruppering (inom parlament l. parti o. d.) som driver vänsterpolitik l. hyser vänsteråsikter; jfr -falang, -flygel. Rydberg Brev 1: 168 (1870). Ryska soldater .. började knyta kontakter med vänstergrupper i Finland. Ruin Spänningar 53 (1987).
-GÄNGA. i sht tekn. gänga (se gänga, sbst. 2) vars omloppsriktning går moturs. NDA 5/7 1889, s. 1. Vänstergängor användas blott i undantagsfall, när en högergängad skruv kan befaras lossna. HbVerkstTekn. 1: 360 (1944).
-GÄNGAD, p. adj. i sht tekn. om skruv l. mutter o. d.: försedd med vänstergänga. Skrufvarne indelas efter gängornas riktning uti höger- och venster-gängade. Almroth Karmarsch 357 (1839). En propeller sägs vara vänstergängad om den roterar moturs vid gång framåt om man ser den akterifrån. Block OrdbBåtfolk (1983).
-HALT. som haltar på vänster ben. Högberg Vred. 2: 39 (1906).
-HALVA. om vänster halva av ngt; jfr -hälft. Hjärtat består af en höger- och en vänsterhalfva. Bergman Hofbesl. 38 (1905).
-HAND. (vänster- 1587 osv. vänstre- c. 1580) vänster hand. VocLib. avd. 18 (c. 1580). Han fattade tag om höger öfverarm och spände musklerna och fröjdade sig omåttligt åt att känna deras svällning .. under vänsterhandens fasta grepp. Schildt Eros 203 (1913).
Ssgr: vänsterhands-, äv. vänsterhand-arbete. om arbete med vänsterhand; äv. om oengagerat l. slarvigt l. mera i förbigående utfört arbete (jfr vänster, adj. 1 b). En krampartat spänd stråkföring, som förtog all verkan av det goda vänsterhandsarbetet. DN(A) 8/2 1928, s. 6. Att starta en musikskola är .. inte något vänsterhandsarbete. DN(A) 22/2 1961, s. 7.
-boxning. boxning med vänster hand. Swing 1923, nr 21, s. 8. (Boxaren) har slagit sönder sina knogar på högra handen och måste använda sig mest av vänsterhandsboxning. DN(A) 16/3 1929, s. 19.
-dolk. (förr) Balck Idr. 3: 379 (1888). Under 1500-talet fullkomnades i Sydeuropa en fäktart, enligt vilken dolken fördes i vänster hand och användes till parering. Därav namnet ”maingauche”, vänsterhandsdolk. SvKulturb. 1–2: 220 (1929).
-kast. kast med vänster hand; jfr vänster-kast. NordIdrL 1903, s. 269. Världsrekord i spjutkastning, bästa höger- och vänsterhandskast tillsammantagna. DN(A) 1906, nr 13071 A, s. 3.
(1 a) -HANDSKE. Upsala 21/6 1864, s. 4.
-HJUL. hjul placerat l. avsett att placeras till vänster i färdriktningen på vagn l. fordon o. d. Vid smörjning af patentaxlar ihågkomme kusken att hjulmuttrarna på högerhjulen påskrufvas från venster till höger och på vensterhjulen från höger till venster. Wrangel HbHästv. 211 (1885).
(1 c) -HÅLL. jfr håll, sbst.1 VII 1 c (β). Från radikalt vänsterhåll. KristianstBl. 25/2 1884, s. 3. Detta yttrande väckte en berättigad oro på vänsterhåll om vad regeringen förde i skölden. Höglund Branting 1: 530 (1928).
-HÄLFT. (numera bl. tillf.) vänsterhalva; särsk. till 1 c, i fråga om politisk gruppering. AB 16/1 1886, s. 3. (En tunn) skiljevägg .. uppdelar tungans muskelmassa i en höger- och en vänsterhälft. 2NF 30: 312 (1920).
-HÄND, se -hänt.
-HÄNGA, -ning. hänga (ngt) till vänster; i sht i p. pf. Flyttbara gångjärn och dörrhandtag gör det lätt att ändra dörren från vänster- till högerhängd. SDS 10/5 1962, s. 13. Dörrar kan höger- eller vänsterhängas. Ikea 1992, s. 94.
-HÄNT, förr äv. -HÄND. vars vänsterhand är den dominanta; förr äv. (till 1 b) bildl., särsk. tafatt l. bortkommen. Dom. 20: 16 (Bib. 1541). Att ynglingen vid inträdet i det medborgerliga lifvet icke måtte stå alldeles vensterhändt och oförmögen att försörja sig. Samtiden 1871, s. 141. (Repslagarna) voro kabelgarnsspinnare .. hvilka spunno allt garn i höger hand och därför måste vara högerhändta; sejlarna däremot spunno smågods, som till större delen var ”vänsterdraget”, hvarför de i regel voro vänsterhändta. 2NF 22: 1437 (1915).
Avledn.: vänsterhänthet, r. l. f. förhållandet att vara vänsterhänt. Björkman (1889).
-HÄST. om den vänstra av två (förspända) parhästar; jfr åt-häst. KrigVAH 1823, s. 8. (Unghästen) bör då sättas i par, såsom vänsterhäst till en lugn äldre häst. Hästen 126 (1938).
-INNER. sport. i vissa lagsporter, om (spelare som innehar) position precis innanför vänsteryttern. NorrlP 3/7 1905, s. 2. Påpasslige vänsterinnern .. gjorde tre av hemmalagets fyra mål. SvD 4/1 1973, s. 15.
(1 c) -INRIKTAD~020, p. adj. jfr -orienterad. GbgAB 11/10 1917, s. 1. (Han) har svårt att vinna gehör för sina krav på en mer vänsterinriktad politik. SvD(A) 12/1 1962, s. 4.
(1 c) -INTELLEKTUELL. intellektuell (se d. o. 3) med vänstersympatier. Vänsterintellektuella och arbetare ville starta proletärteater i Finland. ArbT 1945, nr 211, s. 4.
-JABB. [senare leden av eng. jab, sannol. ljudhärmande] sport. i boxning o. d.: rakt (snabbt) slag med vänster hand. Wells var kall och höll sig utom räckhåll för irländarens vilda swingar, besvarande dem alltemellanåt med en hård vänsterjab. Swing 1921, nr 23, s. 10.
-KANT.
1) till 1: vänster kant (se kant, sbst. 4, 9); jfr -sida 1. GHT 8/11 1895, s. 3. Deras anfallskedja kombinerade ihop ett par goda anfall på vänsterkanten. IdrBl. 1924, nr 1, s. 10.
2) till 1 c; jfr kant, sbst. 11 b α, o. -sida 2. GbgP 3/3 1894, s. 2. Ledande socialdemokratiska makthavare kritiseras ofta från vänsterkanten för att ha svikit de socialistiska idealen. Ortmark Maktsp. 243 (1967).
(1 c) -KARTELL. jfr kartell 3. DN(A) 1907, nr 1320 A, s. 2. I varje fall är en majoritet för en ren vänsterkartell icke tänkbar, även om radikaler, socialrepublikaner och socialister skulle ställa sig bakom en sådan regering. DN(A) 14/5 1924, s. 1.
-KAST. vänsterhandskast. I spjutkastning på längd med 3 kast på hvar hand, hvaraf det längsta högerkastet och längsta vensterkastet sammanräknades togs första priset af hr Axel Risberg. GbgAB 14/9 1891, s. 2.
(1 b) -KNÄCK. [senare leden sannol. till knäcka, v.1 i bet.: arbeta] (ngt vard.) om avlönat arbete vid sidan av det ordinarie; äv.: sidoinkomst. Sign. ”Licensbetalare” undrar i en insändare den 3 nov. om TV-chefen skall ha vänsterknäck. AB 9/11 1962, s. 25. Vänsterknäcket är en journalistikens motor. AB 28/4 2002, s. 17.
(1 c) -KRETS. jfr krets, sbst.1 9 b; nästan bl. i pl. SDS 20/10 1876, s. 2. De bohemiska vänsterkretsarna. Wigforss Minn. 1: 101 (1950).
-KROK. i boxning o. d., om (kraftigt) slag med vänster arm böjd i cirka 90 graders vinkel. Armens och handens ställning (vid högerkrok) skola vara lika med den för vänsterkrok. Holmberg Boxas 43 (1921).
-KURVA. vänsterböjd kurva (se d. o. 2 slutet). NerAlleh. 23/9 1893, s. 2. I en vänsterkurva går .. (föraren) ut till höger på vägen, innan han svänger till vänster. BilskolLb. 254 (1959).
-KÖRNING. körning på vänster sida av vägen; äv. (numera bl. om utländska förh.): vänstertrafik. DN(A) 2/8 1921, s. 1. I England där man liksom i Sverige har vänsterkörning, finnes förordning om att ratten skall sitta på högra sidan. Nerén BilB 1: 206 (1928). Sex personer skadades .. vid en frontalkrock orsakad av vänsterkörning. SvD(A) 16/11 1967, s. 13.
(1 c) -MAJORITET. jfr majoritet 2. SydsvD 19/1 1874, s. 2. Därför håller jag tummarna för att Socialdemokraterna går kraftigt framåt i nästa val och att det blir en stabil vänstermajoritet i riksdagen. SkånD 21/2 2017, s. 22.
(1 c) -MAN. man med vänsteråsikter. Rydberg Brev 2: 147 (1876). Vänsterman är egentligen ett fasligt heterogent begrepp. Höger är höger, men vänster det är liberaler och radikaler, pingstvänner och nykterister, socialister och kommunister med mera. Lundagård 1923, nr 4, s. 6.
(1 c) -MINISTÄR. jfr ministär 4 o. -regering. En sådan lag, som ju i sjelfva verket måste anses som ett ingrepp i eganderätten eller som en yttring af kommunism, kan dock naturligtvis ej genomdrifvas utan tillhjelp af en vensterministär. Kalmar 8/2 1873, s. 1.
(1 c) -MOTION. motion som framställs av vänsteranhängare l. tyder på vänsteråsikter. (Vänsterns) närmaste uppgift är, frånsedt ifrandet för de venstermotioner som väckts, att .. bryta spetsen af tullskyddsvännernes fordringar. NerAlleh. 15/2 1886, s. 2.
(1 c) -OPPOSITION. om opposition (se d. o. II 2, 3) från (l. bestående av) vänsteranhängare. GHT 1888, nr 16 B, s. 1. Vänsteroppositionen .. fördömde alla former av ”ministersocialism”, som skulle föra partiet på avvägar. SvFolket 12: 17 (1940). Vi kommer nu att inrikta oss på att driva en tuff och konstruktiv vänsteropposition. NerAlleh. 4/10 2018, s. 8.
(1 c) -ORGAN. jfr organ 4 d o. -tidning. (Han köpte) en större sjælländsk landsortstidning .. som han gjorde till en vensterorgan. GHT 1873, nr 107 B, s. 1.
(1 c) -ORIENTERAD, p. adj. som hyser l. präglas av vänsteråsikter; jfr orientera 7 o. -betonad, -färgad, -inriktad, -sinnad. Efter den förra vänsterorienterade regeringen skall Grabskis kabinett anses vara partilöst eller snarast högerfärgat. SvD(A) 10/7 1920, s. 9.
(1 c) -PARTI. om parti som företräder l. driver vänsterpolitik; särsk. (i sg. best.) sedan 1990 benämning på ett socialistiskt parti i Sverige. AB 23/11 1866, s. 3. När Andrakammarvalet enligt det nya valsättet första gången ägde rum på hösten 1911, vunno vänsterpartierna en stor seger. SvFolket 10: 42 (1939). Det på 1950-talet stalinistiska Sveriges kommunistiska parti, som senare blev vänsterpartiet kommunisterna och därefter bara vänsterpartiet. SvD 3/8 1991, 1: 2.
(1 c) -PERSPEKTIV. om synsätt som präglas av vänsteråsikter; jfr perspektiv, sbst. 3. Norrskensfl. 14/4 1959, s. 4. Vi vill stå för en god omsorg och ur ett vänsterperspektiv ska kommunen bidra till att vi tar hand om varandra på alla sätt. ÖgCorr. 20/7 2018, s. 17.
-PIPA. vänster gevärspipa (på dubbelpipigt gevär). TWenersbg 3/9 1885, s. 4. Hållet var icke för långt, varför jag lät vänsterpipan gå. Möllersvärd UpplJaktst. 144 (1917). På de flesta dubbelbössor är .. vänsterpipan .. trångborrad. LmUppslB 546 (1923).
(1 c) -POLITIK. politik som är utmärkande för l. förs av vänstern (se vänster, sbst.2 2). SD 19/7 1876, s. 3. Mot den norska vänsterpolitiken .. reagerade hans monarkiska solidaritetskänsla. HT 1951, s. 244.
(1 c) -POLITIKER. politiker som driver vänsterpolitik. GHT 26/7 1875, s. 1. När vänsterpolitiker runtom i världen talar om ”socialism” i de nordiska länderna får de något glimrande i ögonen. FaluKurir. 21/7 2018, s. 2.
(1 c) -POPULISM. [senare leden av eng. populism, till populär] vänsterorienterad politik ägnad att tilltala många väljare. AB 9/11 1973, s. 4. Det finns otvivelaktigt .. ett drag av vänsterpopulism hos De gröna (i forna Västtyskland), vilket tar sig uttryck i en stark misstro mot de offentliga institutionerna, i synnerhet sådana som försvar, polis och domstolar. SvD 11/8 1988, 1: 2.
(2 b slutet) -PRASSEL. (ngt vard.) om (förhållandet att ha) (hemlig o. mer l. mindre kortvarig) kärleksaffär vid sidan av etablerat l. stadigvarande kärleksförhållande; äv. konkret anv., om person med vilken man står i sådant förhållande. DN(A) 4/3 1961, s. 10. Det är dålig kompensation för kärlekslöshet och vänsterprassel att köpa sin hustru en vävstol. SvD 16/9 1972, s. 9. Du är bara hans vänsterprassel, Emma! Någon han går till för att han har det lite småtrist hemma. Bredow BaraInte 292 (2009).
(2 b slutet) -PRASSLA. [sannol. till -prassel] (ngt vard.) ägna sig åt vänsterprassel. Expressen 9/9 1967, s. 1. De blir 90 år gamla fastän de har supit, rökt, ätit fett fläsk och vänsterprasslat. Rössner KonstMåBra 12 (1993).
(1 c) -PRESS. om vänsterorienterad press (se press, sbst.1 5). AB 23/12 1874, s. 2. I vänsterpressen talas det om salvelsefull punschpatriotism och fosterländsk salvelse, i högerpressen om salvelsefull social folkhemsförkunnelse. Wifstrand AndlTal. 69 (1943).
(1 c) -RADIKAL, adj. o. sbst.
I. adj.: som har starka l. genomgripande l. långtgående vänsteråsikter; äv. om ngt sakligt: som verkar för l. syftar till radikala (se radikal I 4) vänsterinriktade reformer. Vänsterradikala strömningar. (Mot den norska vänsterns förslag) inlade den svenska pressen, med få vensterradikala undantag, en bestämd protest. GbgP 10/12 1884, s. 2.
II. sbst.: vänsterradikal person. GHT 1884, nr 221 A, s. 1. Vänsterradikalerna .. fortsatte ofta sitt samhällsengagemang inom fackföreningsrörelsen efter att deras revolutionära drömmar dunstat bort i mitten av 70-talet. AB 28/6 2018, s. 4. —
-REGEL. regel gällande skyldighet att lämna företräde i gatukorsning o. d. åt trafikant som kommer från vänster; numera nästan bl. om utländska förh. l. sv. förh. före högertrafikens införande 1967. Nerén BilB 3: 203 (1928).
(1 c) -REGERING. regering sammansatt av företrädare för vänsterparti(er); jfr -ministär. AB 15/11 1873, s. 2. Sedan kungen sökt få till stånd en samlingsregering .. bildades en vänsterregering .. av sju liberaler och fyra socialdemokrater. Carlsson o. Rosén SvH 2: 634 (1961).
-RIKTNING. särsk. till 1 c: riktning (se riktning, sbst.2 4) åt vänster; äv. konkretare, ungefär liktydigt med: vänsterrörelse (se d. o. 2) (jfr riktning, sbst.2 5). GbgP 20/9 1876, s. 1. Den längst gående vensterriktningen, socialisterna. Verd. 1890, s. 201. Valen gå fortfarande i deciderad vänsterriktning och till förmån för de liberala. Hamilton Dagb. 2: 133 (1917).
-RÄFFLAD, p. adj. (i sht i fackspr.) om (lopp i) eldvapen: räfflad på sådant sätt att räfflorna vrider sig åt vänster (då man bakifrån ser genom loppet). Hazelius Artill. 83 (1865). Vid inskjutning av vapen vilka skall begagnas för precisionsskytte .. bör hänsyn tas till kulans dragning svagt åt höger i högerräfflade vapen och svagt åt vänster i vänsterräfflade vapen. Jakten 376 (1951).
-RÖRELSE.
1) till 1: rörelse (se d. o. 1) åt vänster. Vid stafsprång gäller naturligtvis samma regel som vid fritt språng .. att höger- och vensterrörelser böra öfvas lika mycket. TIdr. 1882, s. 31.
2) till 1 c, om vänsterorienterad rörelse (se d. o. 8); särsk. (o. numera vanl.) konkretare; jfr -riktning. SD 8/3 1876, s. 2. Venstern hade förnekat att vensterrörelsen hade sin grund i sträfvan efter revisors- och bankplatser. GHT 1885, nr 240 A, s. 2. Hur .. (Lenin) sedan utvecklar denna vänsterrörelse, varur i sinom tid uppstår Kommunistiska Internationalen. DN(A) 22/4 1934, Bil. s. 7.
-SIDA. (vänster- 1702 osv. vänstre- 1579)
1) till 1, om vänster sida av ngt l. ngn (jfr sida, sbst. 1, 6, 11, o. -kant 1); särsk. om vänster sida (se sida, sbst. 8) i uppslagen bok l. tidning o. d. VarRerV 69 b (1579). De ansikten äro ytterst få, hvilkas högersida är alldeles lik vänstersidan. Rydberg DSkön. 115 (1889). Vänstersidor pagineras 2, 4, 6, 8, 10, 12 o. s. v. Elge BoktrK 36 (1915).
2) till 1 c; i sht i sg. best.; jfr sida, sbst. 20, o. -kant 2. GHT 29/11 1837, s. 2. Både personligt och politiskt blir Branting med sitt parti .. utslagsgivande på vänstersidan. Höglund Branting 2: 10 (1929).
-SIDIG. som finns på l. avser l. berör vänster sida. Så äga vi skäl nog till den venstersidiga Galoppens försvar. Ehrengranat HästRör. 82 (1818). Skoliosen benämnes .. högersidig eller venstersidig efter konvexiteten af ryggradens böjning. Wide MedGymn. 384 (1896).
(1 c) -SINNAD. jfr sinnad 2 o. -orienterad. En skyddsfond för wensterpressen i desz förswar af folkets sak och för afsatte wenstersinnade embetsmän. NorrkpgT 3/5 1877, s. 3.
(1 a) -SKO. sko (se sko, sbst. 1) avsedd för l. använd till vänster fot; äv. om sko (se sko, sbst. 2 a) för djur. Då en tjenare hade påklädt .. (kejsar Augustus) vensterskon först, säges ett uppror hafva utbrutit. Palmblad Fornk. 1: 415 (1844). Vensterskon på Grålles bakfot har lossnat. Rydberg Frib. 62 (1857).
-SLAG. särsk. om slag med vänster hand i boxning o. d. Blockning av ett vänsterslag emot kroppen. IdrB 10: 45 (1913).
-SLAGEN, p. adj. (i ä. fackspr.) om tross o. d.: slagen (se slå, v. I 34 b β) på sådant sätt att kardelerna i trossen ser ut att löpa från vänster upptill till höger nedtill; jfr tross-slagen. Smith 419 (1919). Nästan alla trossar äro vänsterslagna, d. v. s. vid repets tillverkning har den hopvridande rörelsen skett motsols. Svensson HbSjömansarb. 13 (1941).
-SLINGRANDE, p. adj. trädg. om (del av) slingerväxt: som slingrar sig åt vänster. (Slingerväxter) som svänga motsols, kallas vänsterslingrande. VäxtLiv. 1: 159 (1932).
-SNODD, p. adj.
1) (i ä. fackspr.) till 1, om garn o. d.; jfr -spunnen. Andersson Väfn. 24 (1880). Visar bindningen varpeffekt, är det av vikt att använda vänstersnott varpgarn. HantvB I. 8. 2: 72 (1940).
2) (numera mindre br.) till 1 b, om person: tokig l. snurrig. Det är bara glädjen öfver att hafva kommit på sjön, som gjort mig litet venstersnodd. Sparre Sjökad. 34 (1850). Expressen 21/3 1970, s. 16.
3) (tillf.) till 1 c: jfr -vriden 3. S. Lundkvist redigerar sin tidning så diplomatiskt, att de goda Enköpingsborna ännu icke äro kloka på om han är höger- eller vänstersnodd. Arbetet 4/4 1901, s. 3.
(1 c) -SOCIALIST. om person som sympatiserar med l. förespråkar radikalt socialistisk politik; särsk. om medlem av l. företrädare för radikalt socialistiskt parti. GbgAB 29/3 1897, s. 2. Vänstersocialisternas riksdagsparti existerade de facto redan före riksorganisationens bildande. SvRiksd. 17: 258 (1935). Statsminister Palmes långa inlägg i går var mer ett valtal för vänstersocialister än för svenska folket. SvD 22/1 1971, s. 4.
(1 c) -SOCIALISTISK. jfr -socialist. AB 2/4 1912, s. 5. (Han) stred mot reformismen och urartningen inom det gamla socialdemokratiska partiet och blev en av de ledande i det vänstersocialistiska partiet. Norrskensfl. 6/7 1927, s. 1.
-SPARK. spark med vänster ben. AB(A) 16/7 1927, s. 2. (Fotbollsspelaren) prickade med en klockren vänsterspark stolpens innersida. DN(A) 29/7 1963, s. 14. I VM-finalen (i kickboxning) gjorde Therese sitt livs match, knockade sin motståndare med en perfekt vänsterspark. KvällsP 27/11 2011, s. 13.
-SPUNNEN, p. adj. (i ä. fackspr.) om garn o. d.: som är spunnen på sådant sätt att tråden i garnet ser ut att löpa från vänster upptill till höger nedtill; jfr -snodd, -tvinnad o. z-spunnen. TT 1897, Allm. s. 126.
(1 c) -SPÖKE. jfr spöke 2. AB 15/1 1885, s. 4. Genom denna valkretsindelning .. har man hittills lyckats hålla det hotande vänsterspöket stången. SvD(A) 24/5 1910, s. 3.
-STYRD, p. adj.
1) till 1, om bil o. d.: som styrs (se styra, v.1 2 a) med reglage placerade till vänster i fordonets färdriktning. SvD(A) 1919, nr 302 A, s. 8. Vi har över 90% av våra bilar vänsterstyrda. Därför bör vi ha högertrafik. Motorför. 1955, nr 10, s. 12.
2) till 1 c, om stat l. kommun l. politisk församling o. d.: styrd (se styra, v.1 3, 8) av vänstern. GHT 23/4 1887, s. 2. Nu sysslar jag med realpolitik och försöker driva borgerliga frågor i en vänsterstyrd kommun. Expressen 22/3 2013, s. 20.
-STYRE. särsk. till 1 c, om maktutövning som kännetecknas av vänsterpolitik l. bedrivs av vänsterpolitiker; jfr styre 4. DN(A) 1897, nr 9933 A, s. 3. Några månaders vänsterstyre kunde inte bota skadorna från tre års hungerstyre. Moberg Sold. 464 (1944).
-SVING, äv. -SWING. i sht i fråga om boxning: sving (se sving, sbst.1 1 b) med vänster hand; äv. bildl. IdrB 10: 48 (1913). I åttonde ronden klippte tysken in en rungande vänsterswing. IdrBl. 1935, nr 16, s. 3. Det var gott om höger- och vänstersvingar när representanter för de politiska ungdomsförbunden debatterade. NerAlleh. 30/4 2006, s. 5.
-SVÄNG. sväng till vänster. Fischerström Mäl. 59 (1785). Bland det farligaste i trafiken är vänstersväng i korsning. AlltBil. 264 (1976).
-SWING, se -sving.
(1 c) -SYMPATI. positiv inställning till vänsterpolitik; i sht i pl.; jfr sympati 2 b. GbgP 1/7 1879, s. 1. Att många unga konstnärer i dag har vänstersympatier. SvD 17/4 1970, s. 5.
(1 c) -TIDNING. tidning med vänsterorienterad inriktning; jfr -organ. SydsvD 11/12 1872, s. 2. Vänstertidningarna togo nästan överlag avstånd från regeringens anslagspolitik. Carlsson LantmPol. 50 (1953).
-TRAFIK. om trafik enl. regeln att fordon ska framföras på vägs vänstra sida (i färdriktningen), i sht vid möte; motsatt: högertrafik; jfr trafik 3 a. ST 1900, nr 3278 B, s. 5. Utan att tänka på vänstertrafikens inverkan körde belgiern om till vänster om den första bilen. Kollisionen .. var oundviklig. DN(B) 1958, nr 254, s. 12.
-TVINNAD, p. adj. (i ä. fackspr.) jfr -spunnen. Det enkla garnet är genomgående högersnott, det tvinnade därför vänstertvinnat. Fornv. 1924, s. 108.
-UT, adv. i riktning åt vänster; särsk. till 1 c; jfr ut, adv. 1 a. Venster ut sträfvar hela vår flock med åror och segel. Adlerbeth Æn. 73 (1804). Olof Palme har .. valt samarbete vänsterut och en konfrontationspolitik med oppositionen. SDS 23/12 1971, s. 2.
(1 c) -VILDE. politisk vilde (se d. o. slutet slutet) med vänstersympatier. Den lilla klick vänstervildar, som vi .. äga i den monströsa bolagsstämman (dvs. riksdagen). EskilstKurir. 24/4 1895, s. 3.
(1 c) -VIND. om tendens till ökad popularitet för vänsterpolitik; jfr vind, sbst.1 4 b slutet. GbgP 20/6 1878, s. 1. Hos ungdomen i båda blocken blåste redan något av den vänstervind som skulle bli den politiska väderlekstypen under 60-talets senare del. Lindström RegKvar 250 (1970).
-VING, äv. -VINGE. [efter eng. left wing] sport. i fotboll o. d., sammanfattande, om vänsterinner o. vänsterytter; äv. i individuell anv., om enskild sådan spelare. GbgAB 2/4 1907, s. 9. Denna match var vänsterwingen den bättre med ypperligt samspel mellan Romano och Cea. IdrBl. 1924, nr 43, s. 5.
-VRIDANDE, p. adj. som vrider sig (l. ngt) åt vänster; särsk. (kem.): som vrider polariserat ljus åt vänster. Den vanliga amylalkoholen synes utgöra en blandning af venstervridande alkohol med en optisk inaktiv. Blomstrand OrgKemi 58 (1877). Vänstervridande västlig styv bris till styv kultje på Västkusten. SvD(A) 1920, nr 246 A, s. 12.
-VRIDEN, p. adj.
1) till 1: vriden åt vänster. AB 15/4 1847, s. 2. Hos de högervridna snäckorna (går) vindningarne från venster till höger, hos de venstervridna från höger till venster. Thorell Zool. 2: 298 (1865).
2) (†) till 1 b, om person: tokig l. underlig o. d.; jfr vrida, v. IV 2 b. Tror du då, att kärleken .. fordrar att man skall vara en tafatt, försagd, venstervriden glop? Almqvist Törnr. 3: 179 (1850). Bergman JoH 118 (1926).
3) till 1 c, ofta mer l. mindre nedsättande, om person: som hyser (starka) vänstersympatier l. företräder (radikala) vänsteråsikter (jfr vrida, v. IV 2 c), äv. substantiverat; äv. om ngt sakligt: som är (radikalt) vänsterinriktad. Vänstervridna akademiker, medier. NerAlleh. 1871, nr 38 B, s. 3. Den vänstervridna socialdemokratiska politiken. SvD(A) 14/12 1965, s. 4. De vänstervridna var han lika lömsk på (som på överklassen). Gustaf-Janson SommVind 236 (1970).
-VRIDNING.
1) till 1; jfr -vriden 1. PT 1861, nr 78 A, s. 1. Den eleganta mekaniska borrdruven .. är försedd med en spärrinrättning .. för höger- eller vänstervridning av borret. Landsm. XVIII. 1: 12 (1912).
2) till 1 c; jfr -vriden 3. NorrkpgT 14/6 1892, s. 2. Vänstervridningen i den socialdemokratiska politiken. SvD(A) 31/8 1966, s. 17.
(1 c) -VÅG. jfr våg, sbst.5 3 c δ. DN(A) 1906, nr 13028 B, s. 2. Vänstervågen bland studenterna vid universiteten under senare delen av 1960-talet. HT 1976, s. 60.
(1 c) -VÄLJARE. väljare som röstar l. avser att rösta på vänsterparti. GHT 1877, nr 103 A, s. 2.
-YTTER. sport. i vissa lagsporter, om (spelare som innehar) position ytterst på vänsterkanten (av mittfältet l. backlinjen). Vänsterytter i landslaget. Spela vänsterytter. DN(A) 1906, nr 13132 B, s. 2. Det hände .. att Reuter på vänsteryttern spelades fri av sin innerkamrat och fräste in den första contringen. IdrBl. 1924, nr 18, s. 3.
(1 c) -ÅSIKT~02 l. ~20. åsikt som överensstämmer med vänsterns åskådning l. ideologi l. politik; i sht i pl. Fyris 1883, nr 95, s. 3. I (den franska) södern har den protestantiska värderingskartan präglats av vänsteråsikter om ekonomi och mer konservativa hållningar i fråga om familj och traditioner. Barometern 6/5 2017, s. 2.
-ÅT, adv. (numera bl. tillf.) åt vänster. At wända sigh wänster om, det är, wända sigh een fierdedehls Tour wänsteråth. Söderman ExBook 9 (1679).
-ÖGA.
1) till 1: vänster öga. GHT 2/8 1877, s. 1. Ett dominant vänsteröga är .. ett handikapp jag klarar mig utan (som jägare). NorrbK 2/1 2009, s. 16.
2) till 1 c, i sht i pl., i sådana uttr. som se ngt med vänsterögon, se ngt ur ett vänsterperspektiv. Det var förskräckliga saker, som afslöjades, saker, som visade huru lumpet högern går till väga i sin agitation – n. b. då man ser dem med vensterögon. AB 18/2 1879, s. 4.
B (†): VÄNSTRE-HAND, -SIDA, se A.
Spoiler title
Spoiler content