publicerad: 1904
BERGAMOTT bær1gamot4, stundom 302, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. o. holl. bergamot, t. bergamotte, eng. bergamot, fr. bergamotte, it. bergamotta, sannol. af stads- o. provinsnamnet Bergamo med anslutning till bergamotta, bergamott (se föreg.)]
ett slags citron, frukt af bergamotträdet (se -TRÄD här nedan); bergamottcitron. Synnerberg (1815). Bergamotter kallas en afart italienska pomeranser. Nisbeth Handelslex. (1870). Bergamotter eller Bergamottcitroner .. äro runda, päronformiga, och hafva bitter, kryddartad smak. Ekenberg (o. Landin) 202 (1889).
Ssgr: BERGAMOTT-CITRON103~02. = BERGAMOTT, sbst.2 Synnerberg (1815, under bergamott essence). Dalin (1850). Bergamott-citronen är icke känd som vild och torde vara en kulturform. Elfving Kulturv. 78 (1895). —
-ESSENS~02. essens af bergamottolja o. alkohol; jfr -SPRIT. Synnerberg (1815). Dalin (1850). Hagdahl Fråga mig 160 (1883). —
-KAMFER~20. gulaktigt pulver som på grund af luftens inverkan afsättes af bergamottolja. NF 2: 269 (1877). —
-OLJA~20. tekn., förr äfv. farmak. (vid tillverkning af konditori- o. parfymerivaror, förr äfv. i medicinen, använd) eterisk olja som pressas ur bergamottcitronens skal; jfr BERGAMO-OLJA. Publ. handl. 11: 273 (1777). AHB 54: 14 (1871). Fries Syst. bot. 109 (1891). —
-SPRIT~2. = -ESSENS. Man blandar .. preparerad tvål med .. bergamottsprit, .. timjansprit .. och ambrasprit. AHB 55: 18 (1871). —
Spoiler title
Spoiler content