publicerad: 1904
BERGSFRÄLSE bær3js~fräl2se, äfv. (i sht i södra o. västra Sv.) 4~10, äfv. BERGFRÄLSE bær3j~ fräl2se (be`rgfrälse Weste), sbst. n. l. adj.; ss. sbst. best. -et; pl. (i bet. I 2) -en; se för öfr. FRÄLSE, sbst.; ss. adj. oböjl.
Etymologi
[fsv. biärgs frälse]
kam.
I. sbst.
1) frihet från vissa onera hvilken beviljats innehafvare af jordegendom i (i sht Falu) bergslag mot skyldighet att uppehålla l. att deltaga i uppehållandet af visst bergverks l. bruks drift. Hwem (på tomasdagen) .. icke sit Grufwe afrad utgiordt hafwer, skal .. mista sit Bergsfrälse. Bergv. 1: 49 (1621). Medan dem aff framfarne Konunger är effterlåtet bergfrälsse opå deres bruck, hytter och hemman. RP 6: 161 (1636). Godz .. hwilka .. på Bergzfrälse hafwa warit bortförlehnte. RARP V. 2: 288 (1655). Bergsfrälse .. hafver ingen gemenskap med Bergsadel. Lagerbring Saml. af handl. 1: 53 (c. 1750). (Han hade) 1640 erhållit donationsbref på Jäders gårdar och hemman under bergsfrälse. C. A. Ossbahr i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1891, s. 39. — jfr JÄRN-, KOPPAR-, SILFVER-BERGSFRÄLSE.
2) jord med hvilken den under 1 omnämnda friheten är förbunden. BergsFrälse är en Jord, .. som njuter frihet för Hemmans och Jordeboks Räntan, jemte flera förmoner, som Frälset i allmänhet åtfölja, emot skyldighet at uppehålla det Bergverk, hvarunder ägendomen lyder. Rinman (1788). Bergsfrälse .. Är till sin natur rent Krono, hvadan det ock i alla tider fått ägas af ofrälseman. Rabenius Kam. 208 (1832).
II. adj.: som åtnjuter den under I 1 omnämnda friheten. Endoch dhe ähre bergzfrällse, lijkväl komme the till att affklaga alt som andra bönder. RP 7: 165 (1638). Uti de närmast Fahlun belägne socknar är jorden bergsfrälse, och således fri ifrån all skatt till Eders Maj:t och Kronan, samt ifrån den skyldigheten att hålla soldat. J. af Nordin (1792) i Econ. annal. 1807, febr. s. 41. (Falu bergslags) skog .. är .. af bergsfrälse natur. Därs. jan. s. 58. Ett ödestående bergfrälse nybygge. Læstadius Journ. 57 (1831).
Ssgr: A: BERGSFRÄLSE-, äfv. BERGFRÄLSE-EGENDOM310~201 l. ~102. Bergsfrälse-egendomar inom Stora Kopparbergs Bergslag. Bergv. 3: 649 (1785). Järta Kopparb. 46 (1823, 1826). PT 1903, nr 286 B, s. 1. —
-FRIHET~20 l. ~02. (bergsfrälses- Bergv. 1: Reg. C 1 b (1736)) Bergv. 1: 219 (1663). The Bergsfrelse Friheter, som åt en och annan uti Jernbergslagerne förlänte äro, skola uphäfwas och indragas. Därs. 372 (1688). Econ. annal. 1807, jan. s. 54. Hultin Bergsh. i Finl. 37 (1896). —
-HEMMAN~20. (bergsfrälses- Bergv. 1: 205 (1652)) Bergv. 1: 205 (1652). Lagerbring Hist. 1: 88 (1778, 1784). NF 2: 299 (1877). —
-JORD~2. Bergv. 1: 281 (1673). Bärgsfrälse-jorden med Hemmanen är oskiljaktig ifrån Grufvan. Heyke Præs. i VetA 1759, s. 13. Fahlugrufvubolags bergsfrälsejord. Olivecrona Mak. gift. 185 (1859). Kungl. Maj:ts proposition ang. indragning till statsverket af den från den s. k. bergsfrälsejorden i Kopparbergs län utgående tägtekarlsräntan. PT 1901, nr 91 A, s. 2. —
-RÄTTIGHET~200 l. ~102. Fasta egendomar äro i Bärgslagerne förknippade med Bärg-verken och besittjas under Skatte stubbe- och Bärgs-frälse-rättigheter. Heyke Præs. i VetA 1759, s. 4. Hultin Bergsh. i Finl. 32 (1896). —
-SKOG~2. Publ. handl. 2: 1177 (1734). Bergsfrälse-skogarnes vård vid Stora Kopparberget. Bergv. 3: 563 (1778). Econ. annal. 1807, jan. s. 33, 54.
B (†): BERGSFRÄLSES-, äfv. BERGFRÄLSES-FRIHET, -HEMMAN, se A.
Spoiler title
Spoiler content