publicerad: 1904
BERGVERK bær3j~vær2k (be`rgverk Weste) n.; best. -et; pl. = ((†) -er Bergv. 1: 195 (1649), RARP V. 2: 377 (1655)).
Ordformer
(bergs- G. I:s reg. 10: 103 (1535), Nordberg 2: 445 (1740), Celsius G. I 358 (1746, 1792) m. fl. -verke RA 1: 580 (1549; i pl.), FH 4: 344 (1558))
Etymologi
[liksom d. bjærgværk af t. bergwerk; jfr holl. bergwerk]
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] industriell anläggning för (visst l. vissa) minerals framskaffande ur jorden (o. förädling), i sht grufva l. gruffält med därtill hörande byggnader o. inrättningar. Joachim piper borgare j Strålesund haffuer giffuit sigh her in j wårt rijke til ath forsökia sina konster j bergwerch. G. I:s reg. 8: 1 (1532); jfr 3. Dannemore Bergwerch. Därs. 17: 212 (1545). Alle skogar (blifva) .. medh oskälige swedieland uthödde och förbrände .. bergwärken medh hwilke Gudh detta Rijket enkannerligen wälsignat haffuer, till skada. RARP 3: 76 (1638). Som bergsvärcken äro så angelägne, at Kongl. Maij:t deraf sine störste revenuer har. 2 RARP I. 1: 37 (1719). Hvarest Bruk och Bergsverk smälla och klappa .., där trifvas hvarken djur, fisk eller fågel. Broman Helsingb. 148 (1733). I the skogar, som til bergsbruk höra, må ingen til kohlning eller andra ämnen, fälla något trä, som til storbygnad vid bergvärken nyttigt är. BB 10: 9 (Lag 1734). Svenska Bergverken hade ifrån ålder utgjort Rikets styrka. Adlerbeth Åm. i VetA 7 (1817). Det äldsta bergverk hos oss, som omtalas i urkunderna, är .. (Stora) kopparberget. Hildebrand Medelt. 1: 714 (1894). Grufvor och andra bergverk. Bidr. t. Sv:s off. stat. C 1902, s. XVII. — bildl. Arbete är then rijka gruffuan och bergwercket, ther vthi Gudh bådhe then timlighe näringen och helbregdo satt haffuer. Balck Cat. T 5 b (1596). — jfr GULD-, JÄRN-, KOPPAR-, SALT-, SILFVER-BERGVERK m. fl.
2) (†) koll. om landets bergverk ss. en helhet l. ss. en institution. Så skole och Wårt Bergsamt flitigt ther på se, thet intet för Wårt Bergswerk föralieneres, som tilförene ther til är förordnat. Bergv. 1: 73 (1630). Her Nilz Bielke hafver först rosat landet (dvs. Finland) och undantagande bärgverket skattat thet så gott som Sverige. RP 8: 228 (1640); jfr 3.
3) [jfr fsv. bergswärk öwä (Bergv. 1: 14 (1413))] (†) bergsväsen, bergsbruk. All Skepsfahrt, nähring, handell och wandell will förfalla och ophäfwas och altså wårt Bärgwärck och huushåld lijda skada. RARP V. 1: 100 (1652); jfr 2. Thet äro the som på bergswärck förfahrne äro, som hålla före, at såsom Trän öffwer Jorden wäxa at the kostelige Mineralier såsom Trän neder åth vnder Jorden wäxa i Bohl och i Grenar. Risingh Landb. 82 (1671). Dem, som ville bygga och bo på Åtvidaberg .. och der bergverk öfva. Geijer II. 2: 321 (1832; efter medeltida urkund).
Ssgr (till 1): BERGVERKS-BETJÄNT; pl. -e l. -er. (†) = BERGS-BETJÄNT. Henel 1729 143 (1730). Rüdling 324 (1731). —
-DIREKTÖR~102. Bergverksdirektören och brukspatronen J. E. Geijer, f. 1730, d. 1788. Lindberg Karlskoga 168 (1895). —
-DRIFT~2. bergsbruk; jfr BERGS-DRIFT 2. Dalin (1850). En blomstrande bergverksdrift .. är möjlig endast där nyttiga mineral förefinnas i jordens sköte. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 209 (1891). Bidr. t. Sv:s off. stat. C 1902, s. 22. —
-IDKANDE~200, p. adj. (numera föga br.) bergsbruksidkande; jfr BERGVERK 3. Svedelius Statsk. 3: 306 (1869). —
-IDKARE~300. (numera föga br.) bergsbruksidkare; jfr BERGVERK 3. Leijell Præs. i VetA 1751, s. 8. Bruks- och Bergverks-idkare. SFS 1835, nr 30, s. 3. Hildebrand Medelt. 1: 727 (1894). —
-KONST. (†)
1) konsten att idka bergsbruk; bergshandtering. Attu (dvs. att du) haffuer .. winlagt tigh vm then berghwerkx kunst, attu kunde få ther uppå någen god kundskap och vnderwisning. G. I:s reg. 9: 126 (1534).
-PRIVILEGIUM~10200. i sht i pl.; jfr BERGS-PRIVILEGIUM. Bergv. 4: 469 (1817). Geijer II. 2: 320 (1832). —
-PRODUKT~02. jfr BERGS-PRODUKT. Ill. Sv. 1: 338 (1873, 1882). Jern och stenkol, nutidens allra förnämsta bergverksprodukter. Uppf. b. 3: 90 (1873). Bidr. t. Sv:s off. stat. C 1902, s. v. —
-REGALE~020. bergsregale. C. G. Styffe i VittAH 24: 271 (1860). —
-RÖRELSE~200. bergshandtering, bergsbruk; jfr BERGS-RÖRELSE. Rinman 1: 159 (1788). Vid 1890 års folkräkning befunnos minst 125,000 personer i vårt land hämta sitt uppehälle af bergverks- och bruksrörelsen. Sv:s land o. folk 618 (1901). —
-SKOG ~2. till (visst) bergverks drift anslagen skog; jfr BERGS-SKOG 1. Svenska kronan tillhörande skogar äro: Kronoparker .. Bergverksskogar (m. fl.). 2 Uppf. b. 4: 376 (1899). —
-STYRELSE~200. särsk. om bergsöfverstyrelsen o. vederbörande bergmästare. Bergverksstyrelsen eger att öfver grufdriften utöfva .. tillsyn. SFS 1884, nr 24, s. 18. —
-TIONDE~200. från bergverk till staten utgående afgift motsvarande viss procent af produktionen; jfr BERGS-TIONDE. NF (1877). Aldén Medb. 1: 96 (1884). Enligt k. kung. d. 10 Aug. 1877 skulle alla verk, som då voro förpligtade att erlägga bergverkstionde, .. befrias från erläggande af sådan afgift med undantag tills vidare af Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk. NF 19 (1895). —
Spoiler title
Spoiler content