BERÖRINGSPUNKT berö3riŋs~puŋ2kt l. -rœ3r-, äfv. 040~1, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
a) eg. i fråga om lokal beröring: punkt där två l. flera kroppar l. ytor l. linjer beröra hvarandra. Berzelius Kemi 1: 93 (1817). Ekelund Fys. 1: 58 (1838). Muskelkontraktioner, styrda af viljan, mångfaldiga och omvexla beröringspunkterna med det yttre föremålet, och detta vidrörande förmedlar hvad man kan kalla känsel i inskränkt mening. Thorell Zool. 1: 169 (1860). — särsk. (föga br.) mat. tangeringspunkt. Dalin (1850). Kindblad (1867).
b) bildl. om ngt hvari två l. flera personer l. saker sammanträffa l. öfverensstämma: gemensamt intresse, gemensam egenskap, föreningslänk, öfverensstämmelse. Ha vi med det oändliga någon annan beröringspunkt än tron? Tegnér 5: 82 (1812). Mellan folk, som .. tala samma språk och hafva samma seder, finnas så många beröringspunkter, att idéer, som vaknat hos en del, måste finna lätt inträde hos den andra. SC 1: 861 (1821). Många beröringspunkter erbjuda .. de tre folkstammarnes skaldestycken. Castrén Resor 2: 306 (1847). Bornholmskan, som har flere beröringspunkter med vårt modersmål. Rydqvist SSL 4: 60 (1868). Som skriftställare och mystiker hade de (dvs. Stagnelius o. Almqvist) med hvarandra många beröringspunkter, men ock många tvisteämnen. Lysander Almqv. 273 (1878). Vi finna .. märkvärdiga beröringspunkter .. mellan de asiatisk-ariska mythkretsarna och den germaniska. Rydberg Myt. 1: 660 (1886). Choræus och Eva Loffman .. funno en beröringspunkt i poesiens konst. Snoilsky i 3 SAH 9: 47 (1894).
