SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESITTNINGSRÄTT besit3niŋs~rät2, äfv. 040~1 (bes`ittnings-rä´tt Almqvist), r. l. m.; best. -en; pl. (om olika fall af besittningsrätt, föga br.) -er (Carl XII Bref 356 (1714), Drysell (1728) m. fl.; jfr Publ. handl. 9: 826 (1772; se nedan)).
Etymologi
[efter lat. jus possessionis]
jur. o. kam. till BESITTNING 1 a: rätt till besittning (af ngt) jämte de rättsliga förmåner som besittning medför; ofta motsatt ÄGANDE-RÄTT. Besittningsrätt till, stundom å l. på, sällan af ngt. Abrahamsson 62 (1726; efter handl. fr. 1696). Besittnings-rätt brytes hvarken af kiöp eller skiffte. Därs. 390 (1726). Åbo- Stubbe- och Besittnings-rätter. Publ. handl. 9: 826 (1772). Et Rikes jord bör af sina Odlare innehafvas, antingen under äganderätt eller säker och långvarig besittningsrätt. G. Adlersparre i LBÄ 1: 63 (1797). Å offentlig Auktion .. (kommer) att .. utbjudas .. återstående 20 års Besittningsrätt af Bromseby Danviks-Hemman. DA 1824, nr 159, s. 2. Slåttermyrar, å hvilka nyttjande- och besittningsrätt i behörig ordning medgifvits. SFS 1892, Bih. nr 102, s. 3. En tryggad besittningsrätt till torpet. J. Leffler i Ekon. samh. 2: 145 (1895). Af statsutskottets betänkande .. framginge, .. att staten visserligen eger vattenfallet, men att besittningsrätten vore öfverlemnad åt enskilde. PT 1903, nr 107 A, s. 3. jfr: Ordet besittningsrätt kan tagas i en dubbel betydelse. Det kan nemligen betyda antingen den rätt, som är en följd af besittning, (jus possessionis) eller rätt att besitta (jus possidendi). Schrevelius Civilr. 2: 302 (1847, 1857). — särsk.
a) oeg. Tingstadius njöt, med oqvald besittningsrätt, det anseende han utan storm eröfrat. Wallin Vitt. 2: 337 (1828). Snoilsky 1: 193 (1861, 1883). Sällan stördes de i den goda besittningsrätten af sin qväll genom något oväntadt eller störande besök. Wennerberg 2: XXXV (1882).
b) i utvidgad anv. i fråga om politiska förh. Besittningsrätten till Öen Bornholm. Schönberg Bref 2: 212 (1778). Hallenberg Hist. 3: 439 (1793).
Ssg: BESITTNINGSRÄTTS-HEMMAN0300~20. (förr) kronohemman till hvilket åbon erhållit ständig besittningsrätt för sig o. sina efterkommande; jfr BESITTNINGS-HEMMAN. Besittnings-rätts Hemman kunna .. försäljas til Skatte. Publ. handl. 1: 387 (1723). Allmänna kronohemman, af hvilka man skiljer emellan a) stubbe- och röjselrättshemman .., b) sämje- och stadgehemman samt besittningsrättshemman. Cnattingius 62 (1875, 1894). Sedan alla kronohemmansåboer genom K(ungliga) F(örordningen) den 21 Febr. 1789 erhållit .. ständig besittningsrätt, hafva besittningsrättshemmanen uppgått i den allmänna klassen af kronohemman. Linde Finansr. 153 (1887).
Spoiler title
Spoiler content