SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKÅDNING beskå4dniŋ, i Sveal. äfv. 032 (besk`ådning Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. (föga br.) -ar.
Etymologi
[fsv. beskodhning]
vbalsbst. till BESKÅDA. — särsk.
1) till BESKÅDA 2. Lex. Linc. (1640; under spectatio). I två dryga timmar .. förblef .. denna folkmassa qvarstående i samma beskådning. Atterbom Minnen 337 (1818). Kindblad (1867). — särsk. mer l. mindre konkret.
a) (enst.) om föremålet för ngns betraktande; syn. De ögons sken, / Som förr hans egen ljufvaste beskådning var. Almqvist Sign. Luna 11 (1835).
b) (†) vision, syn. (Mammon var) nöjdare att skåda / Dess (dvs. himlens) prakt .. / Än nånsin en Profet och någon Helig / Af saliga beskådningar. J. G. Oxenstierna 4: 28 (1815; eng. vision).
2) till BESKÅDA 4, särsk. (†) till 4 b. En hel del (ord af perfektparticipets form) .., som förtjenar närmare beskådning. Rydqvist SSL 1: 436 (1850).
3) (†) till BESKÅDA 7. Om thet än ingen Nytta hade ..; så woro doch blotta Beskodningen i sigh sielf ädel och annämlig. Stiernhielm Arch. C 2 a (1644; i marg.: speculatio).
4) (mindre br.) till BESKÅDA 8: begrundan; kontemplation. Beskådningens .. religion. Geijer II. 1: 276 (1825). Hinduernas tomma och overksamma beskådning. Snellman El.-curs 3: 56 (1840) Sjelf stod han der i djup beskådning qvar. Strandberg 4: 167 (1857). På Ethnas höjder bor i from beskådning / En stilla eremit. Fahlcrantz 3: 274 (1864). Strandberg 1: 283 (1866). jfr: En i inre beskådning frossande känslonjutning. Melin Jesu lef. 1: 77 (1842, 1855). — jfr SJÄLF-BESKÅDNING.
Ssgr: (jfr 3) BESKÅDNINGS-FULL030~2. (knappast br.) reflekterande. Det beskådningsfulla i hans (dvs. A. F. Lindblads) lyrik. NF 9: 1346 (1885). —
(1) -LUST~2. (tillfällig bildning) Lef .. Du, hvars själ omfamnar Allt, / I detta Allts oändliga beskådningslust. Atterbom LÖ 2: 160 (1827; uppl. 1854: betraktan).
Spoiler title
Spoiler content