publicerad: 1906
BESTICK bestik4 (besti´ck Weste), sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(-stick Stiernman Com. 3: 24 (1661) osv. -steck Oxenst. brefv. 1: 303 (1626), Rosenfeldt Vitt. 252 (c. 1700; rimmande med streek). -stäck Oxenst. brefv. 8: 89 (1632))
Etymologi
[sannol. efter holl. bestek i motsv. bet., vbalsbst. till besteken (se BESTICKA, v.3), afsticka (se d. o. I 5), begränsa, bestämma, uppgöra plan till; jfr d. bestik, t. besteck]
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] sjöt. bestämmande af den punkts longitud o. latitud där ett fartyg för tillfället befinner sig, vare sig bestämmandet sker gm ”död räkning” (dvs. konstruktion o. mätning i sjökortet l. räkning, båda delarna verkställda med ledning af logg o. kompass) l. gm astronomiska observationer l. gm pejling af bekanta föremål, vanl. i förening med bestämmande af den kurs fartyget under den närmaste tiden bör taga; äfv.: utprickning (med en fin nålspets o. d.) l. anteckning (med blyerts) å sjökort(et) af ett fartygs läge o. kurs; äfv. konkret, om märke som göres i sjökort(et) för den ort där ett fartyg i ett visst ögonblick befinner sig; stundom om den rad af märken i sjökortet som utvisar ett fartygs tillryggalagda väg; jfr BESTICK-FÖRING, -RÄKNING. Efter styrmannens bestick. Räknadt l. gissadt bestick, som grundar sig på död räkning. Det astronomiska l. observerade besticket, som grundar sig på astronomiska observationer. Göra sitt bestick. Uträkna besticket. Afsätta besticket, sätta märke i sjökortet för den ort där ett fartyg i ett visst ögonblick befinner sig (enl. gjorda beräkningar l. observationer). Göra l. sätta bestick i l. på l. å sjökortet. Föra l. hålla bestick. Vara akterut (l. efter) l. förut med besticket, efter den med ledning af kompass o. logg gjorda beräkningen vara mindre långt l. längre hunnen än i verkligheten. Förbättra l. rätta sitt bestick. När du hafwer giordt ditt Bestick effter din gissade Cours och Mihltal. Rosenfeldt Nav. 25 (1693). Hwar det sidsta Besticket kommer til ståendes uppå Cortet. Därs. 26. Corvin Styrm. 131 (1756). Passa i (sjö-)Kort, .. sätta eller göra Bestick. Chierlin Sjöm. 166 (1777). Bestickets afvikelser eller fel. Bille Nav. 98 (1840). Att sätta bestick i sjökortet, samt att finna kurs och distans genom bestick i kortet. SFS 1841, nr 14, s. 7. Sedan Berings fartyg .. en längre tid drifvit alldeles redlöst omkring i Beringhafvet, utan att något bestick fördes. Nordenskiöld Vega 2: 265 (1881). Vara med sitt bestick på land. Hahnsson (1884). En stor transatlantisk ångare kom alldeles ur sitt bestick, därför att ett fruntimmer (med stålfjäderskrinolin) suttit med sitt handarbete .. vid styrkompassen. Wrangel Sv. fl. bok 444 (1898). — jfr BÄNK-, MIDDAGS-, MORGON-, STRÖM-BESTICK m. fl. — särsk.
a) i utvidgad anv., om ortbestämning under färd till lands. Weste (1807). Dalin (1850). Vi hade blott 7 kilometer till Tatran; enligt besticket borde afståndet ha varit omkring en dagsled längre. Hedin Asien 1: 328 (1903).
b) [jfr d. dial. tæj æ bestik, se efter hvad väg man skall gå, de wår et æter mi bestek, efter min beräkning (Feilberg)] mer l. mindre bildl.: beräkning, plan; kurs. Rosenfeldt Vitt. 180 (1672). När vi der (dvs. i evigheten) träffas, skall jag visa er mitt bestick, för att rättfärdiga den kurs jag styrt genom verlden. Sparre Frisegl. 560 (1832, 1868). Den svenska utrikes politiken ledes (enl. den nor. tidn. Verdens gang) icke efter fredspolitikens bestick. GHT 1897, nr 303, s. 3. Statsmannen måste sätta kurs och rikta sitt bestick efter de skiftande strömningarna. PT 1903, nr 130 A, s. 2. — särsk. (†) i uttr. göra bestick på, taga sikte på. Jag skall nog göra nytt bestick på ditt hjerta igen, när jag kommer tillbaka från Arboga. C. I. Hallman 313 (1778).
2) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (†) i sht skeppsb. förslag l. plan l. utkast till byggande af ett skepp med uppgift(er) om materialiernas beskaffenhet, dimensioner, mängd o. användningssätt, kostnadsberäkning m. m.; ritning till ett fartyg; äfv. allmännare: byggnadsförslag, ritning. (Vi) vele, att han antingen effter vårt besteck tu skepp upslåår eller ett nogått större. Oxenst. brefv. 1: 304 (1626). Hvadh han (dvs. skansen) kommer till stå (dvs. kosta), det förnimmer min K(äre) H(err) Fadher af bifölliande bestäck. Därs. 8: 89 (1632). Intet Skeipp skal bestås någon Swensk frihet i tullens erläggiande, med mindre det är af rätt bestick bygdt, nemligen 110 Fötter långt, 25. bredt, och 6. fot vnder öfwerloppet (dvs. däcket). Stiernman Com. 3: 24 (1661). At the som Burskap winna, Staden medh Byggningar af faste massif Steenhuus imedlertijdh bepryda, ringast effter thet bestick som af Oss skal här näst vpsättias. Därs. 138 (1663). Nv settia sigh någre samman, och wilia Skip timbra, the skola först fatta wist Mått och Bestick på thess Anseende och Stoorleek. Sjöl. 1667, Red. 1. Röding 1: 288 (1794). Jungberg (1873). — Anm. Sannol. föreligger denna bet., nyanserad till: modell, snitt, i efterföljande språkprof; möjligt är dock, att ordet där betyder: broderi; jfr BESTICKA, v.4 Ett nytt bestick / på kragar. Franzén Skald. 4: 243 (1801, 1832).
Anm. I följ. språkprof är ordet felaktigt användt i st. f. BESLAG (se d. o. II 2). Sedan .. fribytarne .. lagt bestick på hvad som föll dem i smaken (ombord på det tagna fartyget, lämnade de det). Rydberg Frib. 479 (1857, 1866).
Ssgr (till 1): A: BESTICK-FÖRING03~20. jfr BESTICKNING, sbst.1 (Bestämmandet af ett fartygs läge o. kurs sker) dels genom konstruktion och mätning i sjökortet, hvilket får namn af bestickföring i kortet, dels genom räkning, hvilken senare kallas bestickräkning. NF 2: 400 (1877). SFS 1890, nr 44, s. 14. Kurs och distans införas för hvarje vakt i loggboken, som sålunda utgör en nödvändig grundval för hela bestickföringen. Wrangel Sv. fl. bok 447 (1898). —
-PUNKT~2. En större eller mindre blyerts-cirkel eller oval omkring bestick-punkten (till utmärkande af osäkerhet om dess plats). Bille Nav. 108 (1840). —
-RÄKNING~20. (besticks- Hahnsson (1884)) jfr BESTICKNING, sbst.1 Lavén Sjövet. 48 (1853). NF 2: 400 (1877; se under -FÖRING). Den vanliga ”bestickräkningen” eller ”döda räkningen” är .. i längden icke tillfylles. Wrangel Sv. fl. bok 447 (1898). —
-SÄTTNING~20. (föga br.) Besticksättning kallas den konstruktion, hvarigenom man i kortet utsätter inseglade punkter genom dess lat(i-tud) och longitud. Lavén Sjövet. 49 (1853). —
-TABELL(ER)~02. tabell(er) till hjälp vid bestickräkning. Pettersson Nav. 91 (1853, 1861). Vid bestickräkning användas de s. k. besticktabellerna. NF 2: 400 (1877). Ekelöf Ordl. 18 (1899).
B: BESTICKS-KORREKTION03~002. rättelse af (fel i) det räknade besticket i öfverensstämmelse med astronomiska observationer. Naut. ordb. (1840). Stjerncreutz (1863). —
-RÄKNING, se A.
Spoiler title
Spoiler content