publicerad: 1906
BESTICKA bestik4a, i Sveal. äfv. 032 (besti´cka Weste; best`ikka Almqvist), v.3 -er, -stack, -stucko, -stuckit, -stucken. vbalsbst. -NING (Wikforss (1804; under bestecken; i bet. 3)).
Etymologi
[efter t. bestecken med anslutning till det starka verbet STICKA; jfr ä. d. bestikke, mnt. bestikken; jfr äfv. holl. besteken, eng. bestick; se BE- o. det starka verbet STICKA]
1) [jfr ä. d. blive bestikkende, mnt. besticken, bestecken, t. bestecken bleiben] (†) i uttr. blifva bestickande(s), sitta fast l. kvar. Törneqwisten bleff .. alt stadigt derinne (dvs. i ynglingens bröst) bestickandes. Rel. cur. 193 (1682). — bildl.: ej komma ur fläcken, ej gå framåt. Fredz-tractaten sijr Iag heelt blifva bestickande och gåå kräffuetegongen. A. Oxenstierna Bref 4: 9 (1642).
2) [jfr STICKA (i, under) i bet. ligga (i, under), FÖRSTICKA (sig) o. UNDERSTICKA] refl.: eg. finnas dold (bland l. i l. under).
a) (numera föga br.) dölja sig l. ligga dold l. ligga (under); i bild. Möller (1790). Förmodl(igen) besticker sig derunder en liten hämnd mot Cons(istoriu)m. Porthan Bref t. Calonius 39 (1793). Weste (1807; betecknadt ss. familjärt). Hvad besticker sig under allt detta? Almqvist (1842). Något besticker sig derunder. Dalin (1850; betecknadt ss. familjärt). Lundell (1893).
b) (†) ingå som del l. beståndsdel (i), finnas (i l. hos). Orsaken .. (måste) hafva varit, at hos silfret mer koppar sig bestuckit, än man förmodat. G. Brandt i VetAH 4: 91 (1743). The hvar och en beställning tilslagne lönings-räntor, och sig therunder bestickande Ränte-Persedlar. Förkl. ang. hemmansräntor 1748, fol. 2 b. Efter flere års samling af sådan vaskad aska, kan den ännu sig deruti bestickande lilla tennhalten genom smältning med kol reduceras. Rinman Jernförädl. 134 (1772). Den kostnaden besticker sig i den hela summan. Sahlstedt (1773). jfr: Penningarne på huset besticka sig med i hela summan. Möller (1790).
c) [jfr nt. da bestieket sik grade min spässken inne (Woeste Wb. d. westf. mundart)] (numera föga br. utom i Finl.) bestå (i), ligga (i); hafva sin förklaring l. grund (i). (Jag) weet .. icke hwar uthi the (dvs. den nämnda personens öfverloppsgärningar) sigh besticka. Växiö domk. akt. 1683, nr 205. Frågade någon mig om orsaken til sådan förändring (i lynnet), så bestack then sig vti min Fru Moders hälsa, som nyligen dödelig siuk legat. Humbla 122 (1740). Här i besticker sig hela hans inkomst. Sahlstedt (1773). Weste (1807; betecknadt ss. familjärt). Men gagna, men verka, deri sig besticker / all visdom. C. F. Dahlgren S. arb. 1: 83 (1826). Min oro kan sig ej besticka / i något, som jag sett. Runeberg E. skr. 2: 188 (1833; i öfv. från d.). Almqvist (1842; angifvet ss. tillhörande det förtroliga umgängesspråket). Den vänskap, de så ofta föra på tungan, besticker sig deri, .. att deras intressen till en tid äro sammankedjade. Lysander Faust 200 (1875). Skillnaden bestack sig blott däri att .. Lagus Fr. pojkåren 183 (1904). AB(L) 1905, nr 78, s. 2.
d) [med anslutning till BELÖPA (sig till) o. BESTIGA (sig till) ur c utvecklad anv.] (föga br.) med prep. till: uppgå till; utgöras af. Det lån, som Johan erhöll på Skånlaholm, bestack sig till en ko. Almqvist Grimst. 16 (1839). (Onkeln) hade testamenterat honom sin lilla förmögenhet, som i allo bestack sig till fem tusen pund sterling. Backman Dickens Nickl. 1: 4 (1873). De editioner (af klassiska författare), hvilka tillhöra denna tid (dvs. reformationstiden), .. besticka sig .. blott till Æsopus' fabler, några af Ciceros tal och bref samt Sallustius' historiska arbeten. Schück Sv. lit.-hist. 1: 583 (1890).
e) [ur c utvecklad anv.] (†) förhålla sig. Nu saken bestack sig omtrent på det viset, / att Fiskaretorpets Högtärade Mor / Just midsommars aftonen skulle få priset, / För det att från liten hon vuxit till stor. C. F. Dahlgren S. arb. 2: 185 (1843).
3) [jfr motsv. anv. i d., nt., holl., t. o. eng.] (†) tr.: sticka (ngt) i l. på (ngt); med prep. med: fullsticka l. besätta l. späcka (ngt) med (ngt som stickes fast l. in). Vppå ett .. Fält är bygt ett trångt Stall (för elefantfångst) medh mächta starcka Balkar och Bomar, inthet bredare än een (elefant) kan gåå in effter then andra. Thet besticka the medh gröönt Löff, att ingen kan rättare see, än thet woro een tätter Skogh. Kiöping Resa 93 (1667). Sedan kan hon (dvs. kakan) bestickas med insyltade Citronskahl och Canel. Oecon. 195 (1730). Lind (1749; under bestecken). Besticka graven med blomster, in tumulo flores figere. Bestikka huvudet med rosor, Caput rosis ornare. Schultze Ordb. 5044 (c. 1755). Wikforss (1804; under bestecken).
Spoiler title
Spoiler content