SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 4) UNDER-STATION. (i fackspr.) jfr station II 1; särsk. om transformatorstation. TT 1899, M. s. 66. I begreppet kraftverk innefattas ofta ej endast själfva kraftstationen .. utan äfven därtill anslutna kraftnät med fördelningsledningar och understationer. 2NF 36: 1191 (1924). LD 26/3 1959, s. 11 (om telefonstation).
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -STATSSEKRETERARE. [jfr eng. undersecretary of state] (om utländska förh.) (ss. titel för) underordnad (politiskt tillsatt) ämbetsman inom ministerium l. departement; jfr stats-sekreterare b. SP 1792, nr 84, s. 1 (i Engl.). Finansministeriets understatssekreterare. Hufvudstadsbl. 23/3 1996, s. 2.
(II 1 d) -STEG. särsk. (†) i fråga om skridskoåkning, om (start på) bakåtriktad ytterskärsögla (varvid ena foten korsar bakom den andra); jfr steg, sbst.1 1 f β. TIdr. 1882, s. 40. Hans lugna skärombyten vid ytterskär framåt och hans kraftiga ytterskär bakåt med understeg och ögla i de obligatoriska figurerna läto åskådarna genast ana, att han skulle lyckas i sin uppgift. IdrFinl. 3: 150 (1906).
(II 1) -STEN. undre (kvarn)sten; jfr sten 2 m o. -liggare o. botten-sten 1 slutet. VarRerV 43 (1538). (Leviatans) hjärta är .. så fast som itt stycke aff vnderstenen j quernenne. Job. 41: 15 (Bib. 1541).
-STICK.
1) (tillf.) till II 1 c; jfr stick, sbst.1 II 15, o. -spel o. bet, sbst.7 2. Spelas det på så sätt, att den eller de tappande erhålla lika många beter som understick, är man alltid nödsakad att spela sitt spel. Lindskog Spelb. 126 (1847).
2) (†) till II 1 f: handlingen att besticka l. i hemlighet underhandla, särsk. konkretare; jfr stick, sbst.1 I 6, o. -sticka, v.1 3 a. (Översten) bör wetta sit Regementes tilstånd På thet icke Höfvidzmännen måge få tilfälle at göra något vnderstick medh sine knechter. Gustaf II Adolf 13 (c. 1620).
-STICKA, v.1, -else, -ning. [jfr -stucken] (†)
1) (†) till II 1, i fråga om operativt ingrepp med nål (o. tråd): sticka (ärr o. d.) underifrån; jfr sticka, v.1 I 2 a. Ändteligen understacks ärret (på kindbenet), så djupt jag kunde mot musc. buccinator. Acrel Chir. 39 (1759). Är basis (av stafylomet) bredare, understickes den med nål och dubbla trådar och afknytes med en tråd åt hwardera sidan. Meyerson SerafimInstr. 38 (i handl. fr. 1761).
2) (†) till II 1: sticka (ngt) in under (ngt annat); särsk. med bestämning inledd av prep. med betecknande det använda föremålet; jfr sticka, v.1 I 9. OxBr. 5: 311 (1624). Hwart skifte fullsättes straxt baktil at uppehålla hakstenarne, hwilka desutom, när så behöfwes, framtil med tunna lerskifwor understickas, at de med ändarne ej hänga ned åt pipan. Wijnblad Tegelbr. 49 (1761). Runsten .. till en del understucken kyrkdörrens tröskelsten. AntT 1: 133 (1864). särsk. i bildl. anv.
a) [jfr motsv. anv. i d.] med avs. på soldat l. förband o. d.: placera in under ((annat) förband); särsk. i uttr. understicka ngt under ngt; jfr sticka, v.1 I 9 m. AOxenstierna 4: 742 (1628). Som iag .. aldrig den ringaste penning bekommit af sådana penningar (dvs. avlöning) för än iag blef understucken Hans Kongl. Maijtts Lijf Gardie (osv.). KKD 3: XIX (c. 1705). Under vårt Dahl regemente blef Hälsing regementet af Leijonhufwudz understucket. HH XVIII. 4: 12 (1708). Major Wrights bataljon understickes dels gardet, dels de finska reg:terne. KrigVAT 1849, s. 336.
b) (med anslutning till -sticka 3 c) i fråga om mönstring (se mönstra, v.2 1 a), med avs. på fingerad person (i syfte att fylla ut föregiven kvot (jfr passevolant)); jfr blind 7 d. (Vi K. XII) Göre witterligit, at såsom Wi förnimme på andre Orter et och annat miszbruk och underslef stundom ske wid Militiens och Garnizonernes Mönstringar med understuckit Folk och Blinningar samt Soldaternes Solds förhållande. LMil. 3: 2 (1692). PH 6: 3795 (1755).
3) [jfr motsv. anv. i d. understikke; av mlt. understeken] (†) till II 2: gömma l. dölja l. hemlighålla (ngt l. ngn) (jfr sticka, v.1 I 15, o. sticka under 1); äv. refl., i uttr. understicka sig ngn, gömma sig för ngn; jfr -stinga, -stucken. Thet the medh sinn edh bekrefte wilie, att intidt är fördolt och wnderstucket. VadstÄTb. 144 (1592). Månge när vthskriffningen ahngår, pläga taga sin vndanflyckt oppi Bergzlagen, och sigh bergzfollcket vndersticka. NoraskogArk. 6: 352 (1642). Ingen må, under Landshöfdingens Signete, understicka någre bref för påsten obetalte. PH 2: 1102 (1734). Auerbach (1915). särsk.
a) i uttr. understicka med ngn, i hemlighet l. i bedrägligt syfte underhandla med ngn; jfr sticka under 2. Understack Ochus med Harpate at han skulle sticka ihiäl Arsamen. ALaurentii Ciegler 561 (1620). Effter han intet förmåtte hos henne effectuera, understack han medh en Soldat, som angaff henne för en Trälinna. Schroderus Albert 1: 156 (1638).
b) gömma l. dölja (ngn) i syfte att hindra från att träda fram o. vittna, närmande sig l. övergående i bet.: besticka (se besticka, v.2). LReg. 153 (1620). En wid namn Peder Hättelös, af Ärke-biskopen understucken, hade dem belugit. Dalin Hist. 2: 751 (1750). (Prästerna) framkallade .. dessa understuckna personer, som ägde nog fräckhet, at, för belöning och tilsägelse om befordran, begå det grofwaste menederi. Bælter JesuH 6: 304 (1760).
c) i det fördolda insmyga l. i bedrägligt syfte insätta (ngt). Hwar och en, som .. sätter sina penningar (på banken), är .. säker för stöld och brand, bedrägeri, med understickande af falskt mynt. König LärdÖfn. 5: 97 (1747). Att på ett falskt sätt understicka en sak i stället för en annan, är detsamma som att ljuga. Stiernstolpe DQ 2: 64 (1818). SAOL (1973).
d) med avs. på barn: byta ut mot ett annat; särsk. i p. pf.: utbytt, född av annan förälder än som uppges; jfr bytes-barn. Werwing Hist. 2: 107 (c. 1690). På det de Barn, som til underhåld (på barnhuset) blifwit antagne, ej må efter godtycko kunna ombytas, eller om något Barn med döden skulle afgå, underslef ske, med understickande af et annat .. böra de .. förses med et Silkes-snöre om halsen. PH 8: 486 (1766). Att denne prins är falsk, att denne Erik / Är understucken, är en byting, är / En bof. Franzén Skald. 5: 275 (1836). Understicker eller förbyter man barn; dömes till straffarbete. SFS 1858, nr 85, s. 11. 2SvUppslB (1954).
(II 2) -STICKA, v.2, -ning. (†) sy fast (ngt) från insidan; särsk. ss. vbalsbst. -ning konkretare; jfr sticka, v.2 1. (Man) kan .. av den överskjutande vidden intaga något, och av denna indragning understicka från avigan en rak remsa. Sömnadsb. 76 (1915). Beaktas bör att understickningen vid fickan lägges väl, så att delarna passa ihop vid sammansättningen i sidsömmen. Fröberg Skrädd. 93 (1941).
(II 1 c) -STIGA. vara lägre l. mindre än (ngt, särsk. nominellt värde); jfr stiga under 2 o. -skjuta 3, -skrida. AdP 1789, 2: 731. För att kroppen skall kunna fullgöra sina förrättningar och förblifva frisk behöfver den en värmegrad, som ej får understiga 37,5 grader Celsius. SvAlm. 1881, s. 47. Den nya standard, som det allmänna nu måste sätta, får icke understiga två rum och kök för en liten familj. Wigforss Minn. 2: 122 (1951).
(II 4 slutet) -STIGARE. (förr) jfr stigare I 3. VetAH 1743, s. 131. Understigare är vid grufvor den betjenten, som skall vara stigaren til hands och til hjelp, vid inseendet uti grufvedriften. Rinman (1789).
(II 1 c) -STIMULERA, -ing. ge (ngn) för lite stimulans. Man får inte överstimulera barnen .. men inte heller understimulera dem, göra dem mindre än de är, kräva för litet av dem. SvD(A) 10/3 1961, s. 17. Understimulering (dvs.) För lite stimulering av sinnen och högre psykiska funktioner för tillfredsställande av individens aktuella aktivitetsbehov. PsykLex. 559 (1997).
(II 2) -STINGA, -ning. [y. fsv. undirstinga] (†) gömma l. undanhålla l. undansmussla (ngt); särsk. i p. pf. i uttr. understungen handel; äv. med indirekt personobj.; jfr -sticka 3, -stucken. (Att den åtalade) haffde eÿ redelige handlet j war nadig(es)te h(er)r(es) tienist .. at han haffde mÿkit wnd(er)stu(n)g(e)t aff the peni(n)ge th(e)r (i Finl.) ko(m)me. OPetri Tb. 54 (1525). Inga saker (skall) med Förstarnes wettskap dem understungne och bortdolde blifwa. Tegel E14 25 (1612). Jag skall .. ingen understungen handel med främmande gods eller förbudna waror drifwa. SPF 1817, s. 166.
(II 2) -STJÄLA. (†) stjäla l. gömma undan (ngt). Han Kongl. Maj:tz tillbörlige Tull hafwer vnderstiele welet. Stiernman Com. 1: 277 (1577). (Han) beskyller 5 Bönder understulit Socknens Sigill utom de andras wetskap. HärnösDP 1694, s. 225.
(II 1) -STOD. (†) jfr stod, sbst.3 En vnderstodh som vnder något ståår och vppehåller thet. Linc. B 4 b (1640).
(II 2) -STOFFERA, -ing. (†) stoffera (möbel l. klädesplagg o. d.) under- l. innantill; jfr stoffera 3. KlädkamRSthm 1654, s. 251. Liverie kappor med .. Rask understofferade. KlädkamRSthm 1707, s. 360. Ett Ryggstycke af rödt Thubin understofferat med rödt Cattun. Rig 1931, s. 153 (1737).
(II 1 a, 2) -STOPPA, -ning. förse (ngt) med underlag l. fyllning o. d. gm att stoppa in ngt undertill; förr särsk. med avs. på syll (jfr stoppa, v. I 10). Thon o. Kirsch Bokb. 6 (1856). En syll antages genom felaktig understoppning vara utan inverkan (osv.). TT 1890, s. 61. Den krossade stenen .. är .. det bästa bäddningsmaterial för järnvägsspår, hvilka, en gång därmed väl understoppade, förblifva .. längre i godt skick. TT 1899, Byggn. s. 132 En välsittande kjol, som kanske var understoppad med vadd. Högberg Jim 94 (1909).
(II 1 d) -STRECK. streck (se streck, sbst.1 1) under ord o. d.; i sht i Finl.: understreckare (jfr streck, sbst.1 1 d, o. följetong 2 a). Comenius OrbPict. 201 (1683). I några kåserande understreck, där .. (Tavaststjerna) behandlade dylika frågor (om det sv. partiet), återfinner man tendenser som vi känna från hans tidigare föredrag. Söderhjelm Tavaststj. 273 (1900). Många av dessa värdefulla artiklar ingick som understreck i Hbl före september 1970, då understrecket som artikelform tyvärr slopades. Hufvudstadsbl. 16/3 1980, s. 3.
(II 1 d) -STRECKA, -ning. stryka under (ngt) (jfr strecka under); numera nästan bl. i p. pf.; förr äv. bildl. (jfr -stryka 2). En svärm unga män .. hade tagit plats å parkett och läto under hela första akten rop som ”Lefve konungen!”, ”Lefve hertigen af Orléans!” ljuda, därmed understreckande de ofta förekommande anspelningarna. AB(L) 1895, nr 287, s. 3. SAOL (1973).
(II 1 d) -STRECKARE. [till uttr. under strecket (se streck, sbst.1)] under strecket (se streck, sbst.1 1 d) införd essäistisk l. kommenterande tidningsartikel (jfr streckare o. -streck); förr äv. om följetong (se d. o. 2 b) införd på sådan plats. ÖNyland 15/12 1884, s. 2. Alltid hade han tänkt den tryckt först som understreckare i Slättbacka-Posten. Lo-Johansson Stat. 1: 315 (1936). Den 17 oktober 1918 tillkännagav också Svenska Dagbladet i en introduktionsartikel på sin första textsida att en ny typ av uppsats införts, den s. k. understreckaren. SvD(B) 1943, nr 282, s. 4.
(II 2) -STRUMPA. strumpa avsedd att bäras l. buren under annan strumpa; i sht i pl. 1 pr. Röda Silkes vnder Strumpor. BoupptSthm 1670, s. 945. Prinsen war då i Nattråcken och hade allenast under-strumporna på sig utan skor. SvFatburen 4: 84 (1768).
-STRYKA, -ning.
1) (numera i sht om ä. förh.) till II 1, med avs. på tegelpanna o. d.: täta fogarna mellan pannorna gm att stryka på kalkbruk underifrån; jfr skällna 2. Brunius Resa 1838 344 (1839). Takstenarne understrykas i fogarne med väl piskadt kalkbruk, som ofta blandas med nöthår. Rothstein Byggn. 452 (1859).
2) till II 1 d: stryka under (ord o. d.) (jfr -strecka); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret (jfr -stråk); äv. oeg. l. bildl.: markera l. betona l. framhålla (ngt) (jfr stryka under 2). Hwilka ord iag hafwer understrukit. Schück VittA 2: 459 (i handl. fr. 1674). I detta banala brev med dess utropstecken och understrykningar. Krusenstjerna Pahlen 3: 20 (1931). Behållaren är dekorerad med breda fasetter understrykande den enkla och myndiga formen. Form 1948, s. 124. Det finns skäl att än en gång understryka åkerodlingens .. betydelse för uppkomsten av den bebyggelsebild vi möta i Arvidsjaurs socken. Ymer 1952, s. 28.
(II 1 d) -STRÅK. (†) understrykning (se -stryka 2); jfr stråk, sbst.2 8 a. (Den studerande) läser bökerna .. och uthur dem i sin handbook det aldrabäste upplåckar; eller uthi dem medh ett understråk .. noterar. Comenius OrbPict. 201 (1682).
(II 1) -STRÖ, äv. -STRÖJA, -ströjelse, -ströjning, -ströning. (†) strö (ngt) under ngt; anträffat nästan bl. i ordböcker. GlTer. 12 (c. 1550). Om (moderkakan) är fast wuxin, är thet .. swårt at skillia henne ifrån Modren .. Lika .. är om Deg-Kakan utan underströdt Miöl på Bordet lagder. Hoorn Jordg. 1: 253 (1697). Dalin (1855).
(II 1) -STRÖM. (havs)ström i djupare vattenlager; ofta motsatt: ytström. Engelske sjömän hafva uti .. (Östersjöns utlopp) på 4 eller 5 famnars djup funnit en under-ström, stridig emot den öfre, som faller åt stora hafvet. Bergman Jordkl. 421 (1766). På grund av det söta och det salta vattnets olika specifika vikt blir det utströmmande sötvattnet en ytström och det inströmmande saltvattnet en underström. Flodström Naturförh. 180 (1918). särsk. i bildl. anv. (motsv. ström 8 c): drag l. stämning l. ton o. d. som kan anas under ytan; jfr -strömning. Kritiken .. gladde mig mycket, derför att jag i kritiken fann en underström af verklig sympati för min ståndpunkt. Rydberg Brev 2: 98 (1874). Borta är hans märkligt vackra och knappa språk, det lakoniska, antydningarna, kunskapen och underströmmarna i texten som lät ana både ironi och ömhet, hetta och humor. DN 29/10 1990, s. B13.
(II 1) -STRÖMNING. jfr strömma I 6 c o. -ström slutet. Carlson Hist. 6: 90 (1881). Öfver det hela låg en stämning af älsklighet och poesi med underströmning af friskhet och lifskraft. Melander Långtur 177 (1896).
(II 2) -STUBB, förr äv. -STUBBA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) underkjol (jfr stubb 8); förr äv. (-stubba) om kvinna. On m’a dit que understubban är förlofvatt med Her Johan Rosenhane. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 169 (1701). Tio understubbar har jag låtitt giöra som äro vackra. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 2: 57 (1704). Från flera olika håll ha erhållits välkomna tillskott till barngarderoben. Små understubbar, enkla bomullsklänningar och skor. Fatab. 1946, s. 210.
(II 2) -STUCKEN, p. adj. Anm. Beträffande här icke upptagna anv. av p. pf. understucken se -sticka, v.1 [p. pf. av sticka under o. under-sticka] gömd l. dold l. hemlighållen (jfr -sticka, v.1 3); särsk. i uttr. understucken handel, om handel som sker i hemlighet o. olagligt; äv.: i det fördolda insmugen l. i bedrägligt syfte insatt (bland andra föremål); om dokument l. mynt l. verk o. d. äv.: förfalskad l. falsk (se falsk, adj. III 1 a). Dirich slogh till denne Annders Larsonn med sÿnn punnier och sadhe enn part af edher bruke her wnnderstuckit wärk med edher tiufwe hanndell. 3SthmTb. 2: 365 (1599). I dedh upstädersboerne .. drifue en understuckin handell medh de andre siöestäder. AOxenstierna 2: 205 (1614). 2VittAH 3: 126 (1788, 1793; om mynt). SKN 1841, s. 28 (om dokument). Eric Jöransson blef inför Hofrätten anklagad .. att hafva låtit en Skeppare .. löpa med ett skepp åt Tyskland, på hvilket skepp var en hop understucken koppar. BL 17: 46 (1849). Att det föregifna historiska verket af Xanthos, för det mesta, saknade äkthet och var från en långt sednare tid understucket. Böttiger 4: 180 (1857, 1869). Ahnlund gör ogensägligt, att brevet är understucket, samt lägger sin undersöknings tyngdpunkt på att finna dess ursprung. HT 1925, s. 175.
(II 1) -STUGA, äv. -STUVA. (†) rum i nedre del av byggnad; jfr stuga 1. Säng af Eek medh – 2 Swarfwade stolpar behollen, står i Vnderstughan. Rudbeckius Dagb. 151 (1630). (Karet) stod i understugan, men uppeöfver var ett loft med öppning i golftiljorna. Säve Yngl. 12 (1854).
Spoiler title
Spoiler content