publicerad: 1906
BESTRIMMA, v. -ade.
Ordformer
(-strima Spegel, Tammelin)
(†) kasta (ljus)strimmor på, gifva skimmer åt, göra skimrande. Morgonrodans Lius bestrjmar Trädens Toppar. Spegel Guds verk 185 (1685). Cynthia all Himlens hwalff bestrimmar. Verld. fåf. speg. 39 (c. 1693). De moln hvilka Solen ved sin upgång bestrimar. Tammelin Alm. 1723, s. 34. Auroras fackla denna sky bestrimmar. Stagnelius 2: 371 (c. 1815).
Spoiler title
Spoiler content