publicerad: 1906
BESTÄNDIGHET bestän4dig~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (bestä´ndighet Weste; best`änndighét Almqvist), r. l. f.; best. -en. —
jfr OBESTÄNDIGHET.
a) till BESTÄNDIG 1 c: fasthet, stadighet, ståndaktighet; jfr BESTÅNDIGHET 1. RARP 7: 138 (1660). Den Pohlniske Republiquens beständighet, i det Hon fast och stadigt håller den med Oss slutna Fred och Förbund. Nordberg K. XII 1: 242 (1740). Är Nij intet nog försäkrad om min kärleks beständighet? Boding Mick. Illp. 12 (1741). Beständighet i alla skiften. Dalin Vitt. 3: 44 (c. 1745; titel på ett poem). Beständighet i kärlek. Därs. 77, 164 (c. 1745; titel på två poem). Bort med et flyktigt sinne! / Beständighet är all min ro. / .. Fast hela verlden ändrar sig, / Finns dock Beständighet hos mig. Därs. 170 (c. 1745; i poemet ”Den Beständige”). Beständighet uti förehafvandet skulle öfvervinna alt. Celsius G. I 332 (1746, 1792). Beständighet i vänskap. Schröderheim Ant. 58 (1795). Anders Rålamb, anförare för besättningen, hade gifvit honom (dvs. E. XIV) förnyad trohetsed, likaså borgerskapet, och erkebiskopen, som var i staden, förmanade alla till beständighet. Fryxell Ber. 3: 324 (1828). A. Quennerstedt i Karol. krig. dagb. 1: XXXVIII (1901). — särsk.
α) (†) stadga, fasthet. Wårt språk komme ther med til sin förra werdighet och bestendighet. Swedberg Schibb. 132 (1716).
β) till BESTÄNDIG 1 c β: ståndaktighet. Muræus 4: 179 (1648). Hwarföre fördröjer Gud undertijden med bönhörelsen? .. Til at bepröfwa ther med wårt Tolamod och beständigheet i trone. Svebilius Kat. 75 (1689); jfr Lindblom Kat. nr 298 (1811). Borg Luth. 2: 751 (1753). Levertin Magistr. 69 (1900).
γ) (föga br.) till BESTÄNDIG 1 c γ: trägenhet, ihärdighet. Beständighet i bönen. Angeldorff Arndt Andl. skattk. 1: 236 (1839, 1864). Dalin (1850).
b) till BESTÄNDIG 1 d; jfr BISTÅNDIGHET. Bensol (utmärkes) .. af en utomordentligt stor beständighet. Widman Org. kemi 82 (1895). — särsk. till BESTÄNDIG 1 d α. Platinans stora beständighet mot syror. NF 12: 1371 (1888). — jfr FROST-BESTÄNDIGHET.
a) till BESTÄNDIG 2 a: (stabilitet samt) varaktighet o. oföränderlighet; stadighet; jfr BESTÅNDIGHET 2. Thetta .. timmeliga Lijff är såsom en .. Blädra på Watnet, som ingen beständigheet hafwer. Rudbeckius Likpr. ö. J. Matthiæ 5 (1670). Beständigheten af vår sorg och saknad. Rosenstein 3: 147 (1792). Själfva natur-ämnets beständighet och oföränderlighet. Leopold 3: 14 (1802, 1815). Boström Statsl. 55 (1859).
b) till BESTÄNDIG 2 b: konstanthet. Både malmen och apparencerne til dess beständighet och ymniga tilgång, äro goda. Porthan Bref t. Calonius 22 (1793). Nu undersöker man endast ett eller annat exemplar och antager deras (dvs. arternas) beständighet för gifven. Fries Bot. utfl. 2: 285 (1852). Anatomerna kunna .. på sätt och vis mäta vigten af ett organ inom en gifven djurklass efter beständigheten eller föränderligheten af dess karakterer. Thorell Zool. 2: 14 (1861). — jfr ART-, VÄRDE-BESTÄNDIGHET m. fl.
α) (föga br.) till BESTÄNDIG 2 c β. Ärftligheten och beständigheten af deras (dvs. de spartanska konungarnas) embete. Rosenstein 2: 232 (1789).
β) (†) i uttr. för beständighet, för beständigt (se BESTÄNDIG 2 c η). För beständighet en Lifsens krona få. Kolmodin Qv.-sp. 1: 694 (1732).
Spoiler title
Spoiler content