SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1906  
BESUPEN (besu´pen Weste; bes`upän Almqvist), p. adj.
Etymologi
[sannol. efter t. besoffen, eg. p. pf. af besaufen (se BESUPA); jfr sv. dial. (Nyland) besupen (Vendell Ordb. ö. östsv. dial.), nt. besopen, holl. bezopen samt sv. dial. supen]
(†) berusad, öfverlastad, drucken. Besupen som en kråka. Knöppel Gud. rådslag B 1 b (1744) [jfr full som en kaja]. Pöbeln redan besupen stod ej att styra. A. L. Hamilton i Sv. mem. o. bref 4: 100 (1795). E. J. Grape i VetANH 25: 4 (1804). Han var något besupen. Meurman (1846). Öhrlander o. Leffler (1852).
Spoiler title
Spoiler content