(†) bedräglig (se d. o. 1), sviklig, svekfull, illistig; oredlig, opålitlig. Låter ingen med besvijkelig argument föra eder inpå någon falskan grund, then Gudz klaara och reena ord icke förmäler. Hist. handl. 20: 145(1560). Cronones ägor .. ssom kunne befinnas beswijkligen ware afhendede. Landt. instr. 24(1583). Skrymterij, lögn, beswiklig utwärtes Gudfruchtighet och Fromhet. Rudbeckius Kon. reg. 433(1619). Wår fiendes beswickliga actioner. RARP 4: 28(1645). På eena sijdan lockar (sjömannen) / Een stoor och krafftigh gulltörst; / På andra sijdan hotar / Besvijkeliga haffvet. Hiärne Vitt. 149(1665). Lapparna (äro) i sin handell mycket beswijkelige och bedrägelige. S. Rheen(1671) i Landsm. XVII. 1: 60. Mammon kallas .. then oretta, .. fallax, besvikelig, som Christus ock kallar rikedomar besvikeliga. Swedberg Casa 295(1723). Sahlstedt(1773). Möller(1790).
