SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1907  
BETALBAR beta4l~ba1r, äfv. (i sht i Sveal.) 03~2, adj.
Etymologi
[jfr d. betalbar, t. bezahlbar]
(i sht i affärsspr.) som kan l. bör betalas; jfr BETALELIG.
1) i sht om växlar o. d.; inlösbar. Betalbar vid anfordran l. uppvisandet. Betalbar i N. (l. hos trassenten l. hos mig själf) (domicilklausul på växel). Enskild Låne- och Sedel-bank må .. ej utgifva tryckta eller graverade skuldförbindelser, med bestämd förfallotid eller betalbara efter föregången uppsägning, å mindre summor än 150 R(iks)d(ale)r B(an)co. Ad. prot. 1834, 1: 257. ”Jag ska skrifva en invisning åt er,” .. ”Jag gör den betalbar till i öfvermorgon”. Backman Dickens Pickw. 1: 156 (1871). Vexlar, betalbara på utländsk ort. SFS 1872, nr 3, s. 40. Unionens statsskuld, hvilken upprepade gånger försäkrats vara betalbar endast i guldmynt. Forssell Stud. 2: 114 (1886). (Stående) lån ställas antingen betalbara på en viss tid efter å någondera sidan skedd uppsägning .. eller på vissa betalningsterminer. Fliesberg Handelsvet. 61 (1891). — jfr OBETALBAR.
2) (föga br.) som kan l. bör utbetalas. En vid anfordran betalbar .. egendomslott. Geijer I. 6: 106 (1839).
Spoiler title
Spoiler content