publicerad: 1908
BETYTLAD, p. adj.
(†) invecklad, snärjd, bunden. Fattigha menniskian som medh syndenne dödhenom och heluete betytlat är. NT 1526, Förspr. 2 b (Bib. 1541: bekayat, Luther: verstrickt). Haffuer tu borgat (dvs. gått i borgen) for tin nästa, så .. är (du) betytlat med tijns mundz taal. Sal. ordspr. 6: 2 (1536; Bib. 1541: inweffuat, öfv. 1561: besnärd, öfv. 1904: bunden, Luther: verknupfft).
Spoiler title
Spoiler content