[efter ä. t. beibrief; jfr ä. t. nebenbrief; se BI-,prefix1 2 (b)]
(†) bref som bilägges l. afsändes jämte l. förutom (officiell) skrifvelse af större vikt, vanl. innehållande konfidentiellt meddelande i det ärende som hufvudskriften gäller. Senaten motte (enl. drottning Maria Eleonoras tanke) ifrån H(ans) K(ungliga) M(ajestä)t hafva bekommitt bijbref och annan befallning om H(enne)s M(ajestä)ts reesa. RP 2: 88(1631). Sellman upsände .. Herr Landzhöfdingens .. resolutioner med Hr Lieutnanten Ulfsax, mig owettande, uthan nogot bijbref. Växiö domk. akt. 1693, nr 837.
