SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1909  
BIEGENSKAP bi3~egenska2p, äfv. 3~200, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
(mindre br.) mindre väsentlig l. mindre framträdande egenskap. Fulla, Gna och Hlyn, Friggas tjenarinnor, uttrycka hennes biegenskaper såsom jordens gudinna. Ling As. Bih. 15 (1833). Amara .. delas vanligen, efter olika biegenskaper, i rena .. lösande .. slemmiga .. och aromatiska .. bittermedel. NF 1: 589 (1875). Till sjelfva sensationen af beröring eller ljus såsom hufvudsensation måste ansluta sig någon biegenskap, som härvid (dvs. för lokaliseringen) tjenar till ledtråd. Rein Psyk. II. 1: 368 (1891).
Spoiler title
Spoiler content