BIFÖLJD bi3~föl2jd, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. nebenfolge; se BI-, prefix1 2]
(föga br.) följd af (i förh. till annan) mindre betydenhet, sekundär följd. Myndighetsförklaringen har en biföljd, som angår er ganska nära. Crusenstolpe Tessin 2: 200 (1847).
