publicerad: 1909
BIKALK bi3~kal2k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
(nytt ord) bot. inuti blomkalken befintliga bihang som bilda ett slags kalk; jfr BIKRONA. Med bikrona eller bikalk förstås bihang, fästa vid bladen i kronan eller kalken. Neuman Bot. 19 (1890).
Spoiler title
Spoiler content