BIKANAL bi3~kana2l, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. nebenkanal; se BI-, prefix1 2]
mindre kanal l. ledning som utgår från l. leder till en större; sidokanal. På en af .. gatorne .. var en dubbel Vattenledning anlagd, genom hvars ena del Bi-Canaler ledde vatten öfver hela Staden. GT 1788, nr 52, s. 3. Rhône-kanalen har bikanalerna Hüningen-, Vauban- och Kolmar-kanalerna. NF 4: 443 (1881). De för den afsedda torrläggningen (af sank mark) erforderliga hufvud- och bikanaler. FFS 1902, nr 31, s. 155.
