SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
BILINJE bi3~lin2je l. ~li2nje, l. BILINIE bi3~ li2nie, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. nebenlinie; se BI-, prefix1 2]
linje af relativt underordnad vikt l. betydelse. Lind (1749; under neben-linie).
1) i fråga om linje i eg. bem.: hjälplinje.
a) vid ritningar o. geometriska konstruktioner o. d. Från punkter i gatukorsen .. (utgår) ett system af bilinier hvilka uppmätas till sin riktning genom de vinklar de bilda med hufvudlinierna. Tekn. tidskr. 1900, A. s. 69 (i fråga om uppmätning af stadsplan).
b) [jfr motsv. anv. i t.] (föga br.) mus. Vogler Clavérschola 6 (1798). Bi-linjer .., de korta streck, som dragas tvärs igenom de noter, hvilka skrida öfver eller under femlinje-systemets tonområde. 2 NF (1904).
2) i utvidgad o. bildl. anv.; motsatt HUFVUD-LINJE. — särsk.
a) i fråga om järnvägar, spårvägar o. d.: mindre l. mindre viktig bana, spårväg o. d. som utgår från en större l. viktigare bana, spårvägssträcka o. d. Kungsholmslinien och bilinien Östermalm—Humlegården—Karlavägen. Lundin N. Sthm 97 (1887). 2 NF 12: 110 (1909).
b) linje l. väg för postbefordran hvilken utgår från en längre l. viktigare; jfr BIPOST.
c) elektrisk ledning som är anknuten till en annan, biledning. En i (telefon-)stationen intagen bilinie .. (t. ex. till någon ekonomibyggnad, utgård o. d.). Nyström Telef. 31 (1885).
d) [jfr t. nebenlinie] i fråga om släktskapsförhållanden: sidolinje, sidogren. Grevarne Fugger dela sig i 2 Huvudlinier: Raymundiska och Antoniska, hvardera har flera Bilinier. Djurberg Geogr. smndr. 2: 118 (1778). Bilinie .. Slägtskap på sidan; liktydigt med Sidolinie, som brukas mera. Almqvist (1844). I spetsen för ridderskapet (på Rügen) stod den från en bilinie till de forna slaviska furstarne stammande slägten Putbus med talrika undervasaller. M. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 13 (1881). Den pfalziska bilinien Zweibrücken. NF 17: 1249 (1893).
Spoiler title
Spoiler content